Helt enkelt en bra dag

Oj vad jag är glad idag! Vissa dagar går bara allt rätt.
Dagen började inte med att jag körde N till flygplatsen klockan 6 på morgonen som planerat. Nej, för han behövde inte åka, och om han ens behöver åka så är det inte förrens på torsdag. Jag är alltså inte hemma ensam, eller rättare sagt jag är inte hemma ensam med hunden.

Morgonen började i stället med att jag och N gick och åt min favorit "pa amb oli" och drack gott kaffe i solen. Samtidigt satt vi och planerade vad som behövdes göras innan säsongen sätter igång, och eftersom vi är ett sådant bra team, känns allt väldigt lätt och skönt när vi planerar något.
Sedan gick vi hem och fick båda två jättemycket jobb gjort, vilket ju alltid känns bra efteråt!
Hungrig igen, som jag alltid är, gjorde jag goda fajitas, mmmm, mexicansk mat är gott.
Efter det tog vi en liten tur med bilen igen, fick hyrt en film som vi velat se länge, men som råkat vara utsåld varje gång vi varit där. Idag var den som sagt där, eftersom det var en sådan dag helt enkelt! Fick också äntligen köpt medel för att kalka av min espresso maskin. Och eftersom det var en sådan där bra dag så fungerade detta, och nu kan jag dricka kaffe hemma igen!!!
Sist men inte minst fick jag äntligen scannat in mina ultraljudsbilder, som jag fick för fem veckor sedan...


Bara en sådan där riktigt produktiv och underbart bra dag!
Hoppas nu att filmen faktiskt är bra så att det blir en bra avslutning av dagen också.

Min lilla bebis vecka 12+4

Från vintersnö till sommarsol

Så var det äntligen fint väder igen! Från snö i Sverige till sol i Spanien på bara ett par dagar. Soligt och 20 grader här. N fick till och med ett par timmar över idag så vi kunde sitta nere vid stranden och fika, jättemysigt! Nu hoppas jag att det stannar så här länge. Vi vill i alla fall inte ha någon mer storm. Den senaste stormen, som kom när jag var borta, förstörde såklart träställningen. Så nu ligger hela takbiten utspridd över trädgården och en hel del av trädelarna är söndriga. Är det nu man ska säga Vad var det jag sade? Äh, jag tror inte det behövs. Nu är det bara att vänta att se hur händig N är, och se om han kan lyckas "plåstra" ihop den igen.

Idag fick jag äntligen tagit ett kort på min enorma mage... tyckte jag i alla fall tills jag såg på kortet att den inte alls är så stor som jag inbillar mig. Fast det är klart, skulle den vara enorm nu, hur stor skulle den inte vara i slutet av graviditeten då?! Det är nog bara att tacka och ta emot. I augusti när jag är som störst och solen är som varmast så är jag nog glad om magen inte är super-enorm (eller vad steget efter enorm nu är).

Lyxliv i mammabyxor

Usch vad tråkig min blogg varit dom senaste dagarna. Skärpning! Känns som om förkylningen är på rätt väg i dag i alla fall, även om den definitivt är kvar. Har bara nyst ungefär 527 gånger idag... än så länge.

Idag går jag in i vecka 18, oj vad tiden går fort! 3 veckor till halvtid. Sitter nu här med mina mammabyxor och mammalinne på, gud vad bekvämt! Sånt borde man alltid gå runt med. Varför gå runt och vara snygg i "skinny-jeans" när man kan vara bekväm i mammabyxor???
Har fortfarande inte tagit något kort på magen, idag bara måste jag! Förstår inte varför det ska vara så svårt att få det gjort. Jag ska, jag ska, jag ska, jag ska!

På måndag åker N till Fuerteventura för att jobba i en vecka. Vi åker bara om varandra hela tiden. Jag skulle egentligen följt med, men är inte sugen på att resa något mer. Vill såklart vara med N, men vill bara vara hemma nu. Gud vad jag känner mig bortskämd, säger nej till en solresa på kanarieöarna! Ibland får man påminna sig själv om hur bra ens liv faktiskt är.

Drömmar om nässpray...

Jag skulle göra allt för en nässpray just nu! Har så ont i bihålorna så jag tror mitt huvud ska explodera. Om jag hör på ett öra så är jag inne i en ganska bra period. Men till och med en nässpray ska jag behöva få tillåtelse att använda från doktorn. Hur skulle det kunna vara skadligt för bebisen att jag använder nässpray? Och vad skulle doktorn, som är en väldigt upptagen man, säga om jag ringde och störde om något sådant litet. Nej, det blir att lida lite till och hoppas det går över fortare än kvickt!
Jag vet att det kanske är många som läser detta som tänker att äh, det kan väl inte spela någon roll, det är klart att du kan ta lite nässpray! Men jag tänker då inte göra något där det finns minsta lilla chans att påverka bebisen negativt. För jag börjar ju bli vuxen och har ansvar för en annan människa nu. Eller så är jag bara paranoid. Mycket möjligt!

Det kan löna sig att blogga

Hemma igen. Efter en lång dag med flyg och väntan. Det är ju aldrig kul att flyga när man är förkyld, det känns som om förkylningen minst fördubblas och huvudet ska sprängas av trycket, men allt som allt gick resan ändå bra.

Hade över fyra timmar att vänta i Alicante, fick tag på en ”Glamour” tidning, och den höll mig sysselsatt i flera timmar. Den här tidningen, som i stort sätt bara handlar om mode, fick mig att inse hur icke modemedveten jag är, och hur modemedveten jag egentligen skulle vilja vara. Jag är inte intresserad av att köpa dyra kläder och märkes varor, men det skulle ju vara kul att köpa lite nya och fräscha kläder varje månad.
Vad jag har förstått så är det många tonårstjejer (bland annat) som tjänar en massor på sina bloggar genom reklam, kanske ska gå för det… Men å andra sidan behöver man ha många tusen besökare på sin sida varje dag för att tjäna in en slant. Och jag är inte riktigt där än. Blondin-Bellan som går på gymnasiet och skriver om mode och hennes ”coola” liv, hon shoppar för 10.000 kronor i månaden, bara en andel av det hon tjänar av sin blogg. Kanske ska läsa hennes blogg och få lite tips!

Sjuklingar

Den sömnlösa natten jag hade förberett mig för kom alltså. Men inte så mycket för att dom små spökena sov i mitt rum, mest för förkylningen. Lillspöket bestämde sig för att vakna klockan fem och storspöket klockan sex, i vanliga fall skulle jag, eller min kropp åtminstone, protestera rejält, men nu hade jag ändå legat vaken hela natten så jag var ganska redo att gå upp. Dom var i alla fall jättesnälla hela förmiddagen och lekte snällt själva när jag behövde vila några minuter på soffan. Det är ju det som är fördelen när dom har blivit några år och dessutom är ganska jämngamla, man behöver inte underhålla dom 100 procent av tiden... bara 98.
Eftersom snön fortfarande låg kvar så skulle jag velat leka med dom i snön förstås, men klarade inte riktigt det idag. Fick lite dåligt samvete! Men dom fick som tur var åka lite pulka med sin mamma och pappa på eftermiddagen.



Imorgon bär det tillbaka till Mallorca, och min man. N är också sjuk. Han säger att det är våra kroppar som protesterar för att dom inte är tillsammans. Aaahhhh.
N tycker inte om personer som är så där riktigt romantiska, och han tycker själv inte att han är romantisk det minsta. Han skulle bara veta. Visst, han är inte en sån man som kommer hem med rosor titt som tätt, han sade en gång när jag ville köpa en vas Vad ska du göra med den? Jag tänker ändå inte köpa några blommor till dig. Och visst, det är ju inte så romantiskt.
Men så kommer han med kommentarer som ovan...

Shopping jiippiii

Det blev stor shopping idag... såklart! Det var längesedan jag shoppade nu, så det var roligt! Det blev både mammabyxor och linnen och underkläder och skor. Precis som jag visste att det skulle bli. Ett par byxor, ha!

Tyvärr så börjar jag bli rejält förkyld idag, nu när jag äntligen trodde jag klarat mig ifrån det. Taskigt.
Dom små spökena är här nu och har precis gått och lagt sig, jag kommer nog inte vara långt efter, jag är helt slut!

Snö och smörgåstårta

Idag när vi vaknade var det en massa snö ute. Så idag har jag åkt pulka! Önskar att jag kunde skrivit att jag åkte med mina brorsdöttrar, men jag åkte faktiskt själv också... i och för sig var det min bror och pappa som bestämde sig att putta ner mig för backen, så jag hade inte så mycket val.

Förrutom ett par vändor i backen har jag inte gjort mycket mer än att äta, igen. Det är ingen risk att jag inte gått upp vid nästa doktorsbesök i alla fall! I dag firade vi nämligen mammas födelsedag och den kända smörgåstårtan stod på bordet, vilket betyder att man måste passa på att äta så mycket man bara orkar.

Tyckte mig känna den lilla bebisen på eftermiddagen, men det kan ju lika gärna varit magen som höll på att sprängas!

Min brorsdotter frågade idag om hon och hennes syster inte kunde få sova hos mig en natt innan jag åker hem Som vi gjorde en annan gång, kommer du ihåg?! sade hon. Klart jag gör, det var dom två nätterna när jag inte sov en blund och fick gå upp och börja leka klockan sex på mornarna (eller nätterna som jag nog skulle kalla det för). Men som tur är älskar jag mina söta brorsdöttrar och offrar gärna en natt utan sömn om dom vill sova bredvid mig! Så nu ska jag försöka sova riktigt gott i natt, för imorgon kommer jag ha två små spöken i min säng!

Med skottkärra som virke

Igår kväll blev det som sagt mera mat. Inte ens jag, som brukar bli hungrig var tredje timma gravid som jag är, hade hunnit bli redo att äta igen när kvällen kom. Men gott var det, och oj vad mycket mer mat man kan få ner än vad man tror!

Vi alla var nog riktigt trötta efter dagens bestyr, och klockan var inte mer än halv elva, kanske elva, när vi gick hem. Jag gick inte ens och tittade på påskfyren, vilket igentligen är ett måste. Det kändes inte alls lockande att stå där ute i kylan för att se några träd som brinner. Det var gott att gå och lägga sig!

Idag vaknade vi till strålande solsken. Visst var det fortfarande kallt, men vindstilla och gott och friskt. Jag tog ett varv i slingan med mina föräldrar, för att bli av med de extra påsk kilona (okej, det kanske var lite väl optimistiskt, men ett varv är bättre än inget). Det var riktigt skönt att få lite frisk luft och titta på den fina naturen. Det är lätt att glömma bort hur fint det är här på ön när man bor här, men när man kommer lite då och då uppskattar man det verkligen.

Det finns en väldigt konstig tradition här ute på öarna, och den tillhör just påsk. Efter att alla kastar ut sina julgranar börjar det, och håller sedan på till påskafton. Det blir då krig om granar... grankrig. Det låter precis lika löjligt som det är. Ungdomarna "tillhör" olika grupper, mest beroende på var man bor. Dom börjar samla granar så fort dom blir utlsängda, och gömmer dom på olika ställen på ön. De andra grupperna letar efter deras gömställen och så börjar kriget. Poängen med kriget är att få ihop så många granar som möjligt att ha i påskfyren (där endast granar är tillåtna). Den gruppen som har ståtligast fyr med mest granar vinner. Wow. Saken är den att speciellt veckan innan påsk så samlas alla grupper på olika ställen, tänder en brasa där dom kastar i vad dom än kan hitta och dricker en massa alkohol... gärna hembränt!
När vi kom hem från vår promenad märkte pappa att "virket" dom hittat att elda var hans ved och hans skottkärra (som säkert brann jättebra...). Pappa var inte glad.

På eftermiddagen började det snöa och gör det fortfarande, så det var tur att vi passade på att promenera på förmiddagen. Det ska snöa i tre dagar till står det i tidningen. Det är första gången det snöar på hela vintern. Visst är det fint, men det känns som om det kommer lite väl sent! Min storebror är den enda jag vet som tycker det är jättebra. Han skulle nog helst vilja ha snö året om. Tänk vad olika man kan vara!

Full rulle

Ja så var det påsk. Själv så tycker jag faktiskt att det kanske är den bästa högtiden av alla. För det första är det inte så mycket stress som till jul. Till julafton måste man stressa i en månad innan dagen kommer, med alla julklappar och mat och allt som måste handlas och göras. Till påsk stressar jag inte alls, visst jag har ju inga folk hemma hos mig, så det finns ju inte så mycket för mig att göra. Men även dom som har folk hemma stressar i alla fall högst i några dagar.
För det andra så är det enda dagen på året som i stort sätt hela släkten träffas. Eftersom vi är väldigt många i släkten så blir det några intensiva, men roliga, timmar!

Det börjar med ett besök hos mormor och morfar. Stackarna! Hur mycket folk som helst bara väller in i huset, det delas ut kaffe och godis och glass och äggost och tårtor till höger och vänster. Det traditionella kortet på småbarnen som påskkärringar tas i trappan, i år inomhus eftersom det var svinkallt. Och sedan är vi borta. Hej och hej då. Nu är nog åtminstone morfar ganska glad att det inte tar alldeles för långt tid, för han har gömt sig i sin hörna i köket under hela den här tiden, medans vi andra trängs och babblar i vardagsrummet. Hans stackars öron bara surrar.

Sedan går vi vidare hem till mina föräldrar. Där tränger vi in ett 40 tal personer i vardagsrummet och äter allt vi kan få händerna på; korv, köttbullar, ägg, räkägg, janssons, skinkfrestelse, sill... Pust, det tar en tränad mage att trycka ner allt det där. Efter det vill alla helst bara gå och lägga sig och låta maten sjunka ner, så alla som får plats trängs på mammas och pappas säng, som förresten inte är lika kul efter att dom tog bort vattensängen. Om man lyckas efter detta trycker man ner ännu lite tårta och kaffe och sedan lämnar alla sakta huset...

När N någon gång äntligen lyckas uppleva denna dagen här så kommer han nog vara i chocktillstånd!!!

Nu är det ungefär två timmar tills det är dags för mer mat, hos min moster. Där blir det i och för sig inte riktigt lika mycket folk, men säkert lika mycket mat. Så nu ska jag passa på att ligga och jäsa i soffan. Kanske trycka ner en godisbit, för det måste man ju såklart också äta på påsk!

Det är tråkigt att flyga!

Det tycker i alla fall jag, och har alltid tyckt. Jag har aldrig varit rädd för att flyga, som N tex är ibland. Luftgroppar och lite skakningar har aldrig stört mig speciellt. Jag blir mest riktigt, riktigt uttråkad!

Idag var jag alltså tvungen att flyga själv. Först åkte jag från Mallorca till Madrid. Ganska kort flygning, men obekväm, det var skakigt nästan hela vägen, och som sagt så var jag inte rädd, men jag mådde illa, uärk! Något mer jag fått från graviditeten, åksjuka. Väl i madrid hade jag ett par timmar innan nästa flyg och kunde äta en bra och varierad kost bestående av en ostbaguette, chips och kaffe.

Nästa flyg var från Madrid till Göteborg, med Ryanair. Det är alltid lite spännande med Ryanair... eftersom det är ett lågpris flyg fungerar det lite annorlunda. Sist jag skulle flyga med dom till exempel, samma sträcka, så bestämde jag mig en sådär 20 minuter innan boarding att det kanske var bäst att sträcka på benen lite innan de långa 3 och en halv timmarna på flyget. Jag gick därför fram emot fönstret, nära gaten, för att titta lite på flygen och se vad som hände där ute. När jag tittar bak två minuter efter så står det fullt med människor bakom mig. Dom trodde alltså att jag började bilda en kö, och så fort en rör sig, rör sig alla, man har ju nämligen inga säten bestämda på Ryanair utan får ta första bästa. Jag fick snällt stå där, först i kön, och vänta i 20 minuter tills boardingen började, och låtsas att det var min plan.

Idag tänkte jag undvika att skapa samma situation, speciellt som jag ändå hade prioriterad ombordstigning och skulle kommit på som åtminstone en av de 30 första varken jag stod i kö eller inte. Men när jag väl kom till väntehallen så fanns inga stolar lediga. Eftersom jag kände mig lite svimfärdig, och inte ville sätta mig mitt på golvet, gick jag till pelare, ganska nära gaten, som jag kunde luta mig mot. Samma historia upprepade sig! Efter två minuter stod alla bakom mig! Om jag inte skulle varit så svimfärdig och dessutom ensam, så skulle jag nog skratta högt.

Lyckades somna litegrand på flyget, och tiden gick riktigt snabbt. Piloten berättade i högtalarna att det var dags för nedstigning, och jag tänkte för mig själv att det där hade varit en riktigt bra tur. Jag lyckades somna, jag blev inte så grymt uttråkad som vanligt och det hade knappt skakat på hela vägen.

Då började det! Först lite skakningar när vi gick igenom molnen, men det var ju normalt tänkte jag. Men efter det började planet nästan slänga sig från sida till sida, det kändes som om planet gasade på och tappade fart om vartannat och det var riktigt onaturliga och obekväma ryckningar. Jag blev riktigt rädd, jag vet att jag precis skrev att jag aldrig blir det på plan, men det här var riktigt läskigt! Först blev alla tysta, sedan tittade alla runt på varandra. Efter en liten stund satt alla där och höll i sig i sätena och många i planet skrek när ryckningarna bara verkade bli värre. Allt jag kunde tänka var Det var inte så här det var meningen att det skulle gå... N skulle vara med mig här! Själva landnignen gick bra och jag kunde andas ut, men jag skakade och hormonerna började bubbla igen och jag ville bara gråta.

När jag steg av planet ville jag nästan gråta ännu mer, det var svinkallt! Det kändes som om blåsten gjorde kroppen till is på några sekunder, brrr.

Nu är jag glad att jag är hos mina föräldrar. Nu ska jag lägga mig tidigt och ladda för imorgon. Imorgon är det påskafton!

Dubbelmoral och hormoner

Usch! Nu måste jag vara ifrån N igen! Vi skulle båda åka till Sverige över påsk, men N måste stanna hemma och jobba. Inte kul. Nu är det ju så att N är den enda som tjänar pengar just nu i vårt hushåll, eftersom jag är hemmafru... eller lyxfru kanske?! Men det känns inte så lyxigt just nu. N vill ju självklart inte stanna här och jobba över påsk, och jag vill inte åka utan honom. Inte lyxigt alls.

Nu är det så att jag är väldigt glad att jag har turen att inte behöva jobba, och väldigt glad över att N jobbar så hårt för oss båda. Samtidigt vill jag att han ska vara ledig hela tiden när jag är ledig! Jag vill bara göra roliga saker med honom hela tiden. Så mycket tycker jag om honom, att jag inte vill vara en minut utan honom.

Så jag vill alltså att han ska tjäna pengar åt oss, och att han ska spendera varje minut med mig! Dubbelmoral? Eller hormoner kanske? Jag vet inte, och det känns inte som det spelar någon roll. Jag måste ändå vara utan N i en vecka.

Mammakläder

Även om jag ibland tycker att jag bara inbillat mig att magen har blivit större, så har den faktiskt det. Jag har inga byxor som sitter bra längre, även dom som var för stora i midjan innan drar åt ordentligt! Så då måste jag ju faktiskt vara större!

Så nu har jag bestämt att jag ska köpa första mammaplaggen när jag åker till Sverige över påsk. Eller ja, jag tänkte mer att jag skulle köpa ett par byxor som passar till allt, och försöka klara mig med dom. Sommaren kommer ju snart hit och då är det så mycket lättare när man kan gå med kjolar och klänningar och så där.

Jag började i alla fall leta på nätet för att se var jag kan hitta dom där byxorna som passar till allt, och hittade en jättebra affär! Lovely Mama heter den. Där hittade jag perfekta byxor... och jeans, och knickers, och toppar och tunikor, och klänningar och baddräkt och bikini och ja... mycket mer än bara de där allt-i-allo byxorna alltså! Oj oj oj, nu är jag nästan rädd för att gå och köpa mamma kläder, jag kommer väl komma hem med en helt ny garderob, som jag måste slänga ut om ett halvår då allt (förhoppningsvis) är alldeles för stort.

Kvinnor, det gör ont att föda!

Jag vet inte om det är graviditeten som spökar eller vad det är, men jag kan inte längre sova på natten! Jag blir jättetrött på kvällen, och ser fram emot att lägga mig i sängen, men väl där kan jag inte sova. Nu har jag sovit en av sex nätter, och det av ren utmattning. Så nu är jag trött hela dagarna, och det är ju inte konstigt om man känner sig hängig och får huvudvärk då. Inte ens simningen piggade upp mig idag. Nu har jag därför bestämt att jag ska sova på dagarna! Inte hela dagarna förstås, men kanske en, två timmar eller så. Så nu ska jag strax gå och sova!

Idag läste jag förresten något annat konstigt på aftonbladet.se. Engelska forskare säger att det gör ont att föda barn!!! Kvinnor inser visst inte hur smärtsamt det kanske blir säger dom.

Jag blev helt chockad! Va?! Gör det ont att föda barn??? Vad har jag gett mig in på...

En latte om dagen = 6 kilo extra på ett år!

Läste precis på aftonbladet.se att genom att dricka en kaffe latte per dag, kan man lägga på sig 6,4 kg extra i vikt på ett år. Dessutom räknades en massor av andra "fällor" upp i artikeln. Så jag räknade ihop att om jag äter/ dricker (vilket är mycket möjligt):

1 kaffe latte
1 glass (stod 88:an i artikeln, men fungerar nog med annan glass också?!)
4 skivor hårdost
och
1 banan

... om dagen, så kommer jag att väga 28.9 kilo mer än vad jag gör nu, vid denna tiden nästa år. Då kommer jag väga runt 88 kilo nästa år, och året efter det 117 kilo. Det låter ju lite skrämmande! Men å andra sidan skulle detta också betyda att jag i så fall skulle ha vägt runt 30 kilo förra året, och det gjorde jag faktiskt inte!

Peppar peppar

Om jag är vidskeplig? Ja ibland är jag nog det. Jag kan till exempel aldrig säga Tack när någon säger Lycka till, för då kanske det inte går bra... Så jag måste alltid hitta på nya saker som Det kan behövas, eller Det ska nog gå bra. Jag måste också alltid säga Tack när någon säger Prosit, fast det vet jag inte om det är vidskeplighet eller artighet. Jag brukar också alltid säga Peppar peppar och knacka lite på något träliknande material (eller det klassiska, att knacka lite på huvudet istället) när detta kan tänkas behövas. Men det gjorde jag inte idag, jag vet inte varför, jag kanske låtsades att jag inte var vidskeplig.
Jag sade nämligen till N och B att, gud vad skönt, jag har inte haft huvudvärk på flera dagar nu! Ungefär 10 minuter senare höll jag på att dö av en grym huvudvärk, som fortfarande inte släppt trots att jag gjort alla kurer jag kommit på. Dessutom känns det som om en stor förkylning är på gång.
Så alltså BARA för att jag inte sade Peppar peppar mår jag jättedåligt. Man kan alltså undra om det är värt att låtsas/ försöka att inte vara vidskeplig... Det kanske är bäst att slänga det där saltet bakom axeln i fall i fall?!

Trädgårdsarbete

Ja, nu var träställningen uppe igen! Jag försökte varna N att det ska börja blåsa rejält igen imorgon, men det ville han inte höra. Har menar att den är hudra gånger stabilare nu, så vi behöver inte oroa oss för blåsten längre. Jag tänker i alla fall oroa mig litegrand, tills första blåsten kommer.

Dom första rosorna är redan framme i trädgården. Synd bara att ingen ser dom för allt ogräs som växer i rabatterna! Eftersom jag är allergisk mot i stort sätt allt på Mallorca, och eftersom doktorn inte vill ge mig några allergi tabletter nu när jag är gravid, så vågar jag inte börja gräva i rabatterna. Jag får antingen ta på mig någon slags bodysuit som täcker mig från topp till tå och börja gräva, eller så får jag vänta tills mamma kommer... Hon brukar ändå ha det som årlig syssla när hon kommer. Synd bara att det är flera månader tills dess!

Jag är visst tjock!

Igår tänkte jag ta första kortet på magen, det är ju alltid kul att kunna jämföra i olika veckor. Nu eftersom magen faktiskt växt en hel del på några dagar och eftersom jag gick in i vecka 16 igår så tyckte jag det passade bra. Tills jag ställde mig framför spegeln och bara kände mig tjock! Så här går man och längtar efter magen, och sedan när den väl börjar växa så är det helt enkelt inte kul längre??? Jag gick och beklagade mig för N, som sade att Nej då, du ser inte tjock ut, du är så fin bla bla bla. Äh, vad spelar det för roll vad han säger? Han måste ju säga så. Skulle han stå och säga att Ja du ser faktiskt riktigt tjock ut älskling... nej jag tror inte det. Så det tröstade alltså ingenting och det blev inget kort. Det har inte blivit något kort idag heller, men ska försöka ta mod till mig imorgon!

Idag var jag och fikade i hamnen med min väninna S i det underbara vädret. Oj vad mycket folk det var där! Har nog aldrig sett så många spanjorer på ett och samma ställe någonsin. Det var som den där första soliga dagen efter vintern då alla plötsligt kryper ut ur sin vinterdvala och kommer till liv.
Fastän S inte har några barn eller planer att skaffa barn heller för den delen, så blev det i stort sätt bara graviditet och bebis snack. Det är ju jättekul för mig, men kändes inte som om det skulle vara så kul för henne, så jag försökte styra snacket till helt andra samtalsämnen. Men hon kom tillbaka till bebissnack hela tiden så till slut gav jag upp och bara njöt av att ha min bebis i centrum!

Drömmar

Våran lilla grillfest igår gick superbra! Nu satt vi i och för sig inte ute, för såklart så kom det någon skum dimma som gjorde allt väldigt blött och väldigt tråkigt där ute. Men det är ju ändå den grillade maten som räknas, och den var jättegod!
Vi diskuterade hur det kommer sig att även om kvinnan (för det mesta) gör alla förberedelser; sätter bordet, gör sallad, gör marinad till köttet, gör potatis, bjuder alla på något att dricka, så är det ändå mannen, som igentligen bara lägger köttet på grillen, som man tackar och berömmer maten för! Riktigt gott kött! Vilken grillmästare! Ja, igår fick i alla fall jag det mesta berömmet.
Efter maten gick vi inte vidare, utan bestämde att vi hade det roligare hemma tillsammans, så vi spelade alla möjliga slags spel på Nintendo Wii, det moderna sällskapsspelet?! En riktig drömkväll!



När vi ändå pratar om drömmar så kan jag ju berätta att jag drömt väldigt många skumma sådana det sista! Jag antar att det blir så när man går upp och kissar femton gånger per natt och därför sover i den lätta sömnen mycket, då man faktiskt drömmer.
De mesta drömmarna kretsar runt graviditeten. Första drömmen jag kommer ihåg var runt 12e graviditets veckan. Jag drömde att det helt plötsligt var N som var gravid! Jag tyckte i och för sig inte att detta var så konstigt, men visste att andra skulle tycka det, och kunde inte klura ut hur jag skulle förklara detta när jag inte visste själv hur det hade gått till.
Efter det har jag bland annat drömt att det visade sig att vi skulle få en flicka, och inte en pojke som doktorn innan trott (vilket inte är omöjligt eftersom det fortfarande är väldigt tidigt). Men när vi undersökte detta nogare fick vi se att bebisen hade båda könen! Vi var väldigt förvirrade. Jag har också drömt att jag var i slutet av graviditeten och väldigt stor. Det enda jag ville göra var att sitta i poolen i simhallen, ingenting kunde få mig där ifrån! Jag måste verkligen älska den där simhallen!

Sommar!

Åh vad skönt det är dom första riktiga soldagarna! I dag var en sådan dag. Har legat i trädgården och solat, mmmm. Nu är jag liiiiiiiiite mer brun och visst såg jag ett par fräknar på näsan!
Jag fick sådana sommarkänslor så jag var tvungen att dra till en grillkväll. Två vänner ska komma över och jag har lagat en massa gott. Nu har ju klockan hunnit bli sju, och dom kommer inte förrens om en timma. Solen har alltså börjat gå ner och det är inte alls lika varmt och skönt och somrigt som det var innan! Men vad gör det att man får sitta med en liten jacka på där ute på kvällen... det är väl bara att låtsas som att det är svensk sommar he he.

Har en känsla av att det blir en liten svängom till baren idag också. Det händer ju inte så ofta nu för tiden. Innan jag blev gravid tänkte jag att det är klart jag kunde gå ut lika ofta och vara social, kan ju dricka fanta eller vatten eller alkoholfri öl eller vad som helst! Jag skulle minsann inte bli en sån där tråkig tjej som man inte längre såg efter att hon blev gravid.
Men nu har jag märkt att det inte alls var så lätt, och är lite besviken på mig själv för detta. Ska jag gå ut nu måste jag veta om det tidigt på kvällen, annars hinner jag bli trött och då orkar jag inte dra mig dit. Hitintills har jag högst klarat att vara på baren i en och en halv timma, och då har jag kämpat! Det var visst inte så lätt att klara av det blinkande ljuset och den äckliga röken (ni har tur i Sverige där man inte får röka inomhus). Och så blir jag trött! Men för det mesta hänger det på att jag känner helt enkelt inte känner för det! Tråkigt men sant! Och anledningen till att det är tråkigt är ju att det faktiskt är socialt att vara på baren här... Det är som att gå på café i Sverige...
Jag intalar mig i alla fall att det blir annorlunda när det blir riktig sommar, då man kan sitta på uteserveringarna och kvällarna är varmare och skönare.

Den gulliga åldern

Ja nu är N äntligen hemma igen, gud vad skönt! Han har varit borta i 6 dagar och tycker min mage har växt mycket! Jiippii. Och det har den faktiskt. Nåja, kanske inte mycket, men det syns i alla fall. Magen är inte längre platt ens när jag vaknar på morgonen, det finns allt en liten kula där. Gud vad man kan vara stolt för att ha en tjock mage! Lite knäppt igentligen, men det tänker jag inte bry mig om just nu.

Idag var jag barnvakt åt min kompis S lilla ettåring. Hon är ju i den där "gulliga" åldern då hon kryper runt överallt, och snabbare än blixten är hon halvvägs upp i trappan. Eller så sitter hon framför hundens matskål och lägger fint hundmaten i vattenskålen och är fortare än man hinner blinka blöt från topp till tå! Dessutom vill hon gärna ta på de taggiga rosbuskarna, dra i sladdarna från tvn och slänga mobiler i stengolvet. Jag var helt slut efteråt. Jag var barnvakt i 45 minuter!

Det här fick mig att inse att:
1. Det finns mycket (!) som måste göras i huset när våran bebis kommer.
2. Hur bra det är att bebisar inte börjar krypa med en gång, så man hinner vänja sig lite vid tempot.
Och 3. Att den här graviditeten gör mig grymt andfådd! Jag kan inte ens gå NER för trappan innan jag börjar flåsa!

Nu ska jag lägga mig i soffan och varva ner!

Vilken bra dag...

Idag är jag glad!!! För det första ät det varmt och gott ute, och det hjälper ju alltid. För det andra var det inte en enda tysk i simhallen idag, det var så tomt och skönt (fast jag hittade speglar i omklädningsrummet!!! Vill inte prata om det...). Och för det tredje kommer N hem idag, jiippii!

Så idag har jag varit full av energi (efter att jag, efter mycket om och men, orkat dra mig upp ur sängen vill säga), jag började med att simma. Jag ville inte gå därifrån, det var helt underbart. Avslutade med både ångbastu och vanlig bastu, för att få till pricken över i:et liksom. Efter simningen gick jag hem och öppnade dörrarna på vid glänt, in med värmen! Fortsatte att tvätta och blev inte ens irriterad över att tvättmaskinen tar så långt tid, stort steg! Och sedan började storstädningen, aahhh, vad underbart det kan vara att städa. Om det bara är rätt väder ute, om man är på rätt humör, om man har rätt musik på och om man har gott om tid, ja då är det faktiskt inte så dumt att städa. Synd bara att allt detta inte inträffar samtidigt oftare...

Nej nu är det dags att fortsätta med undervåningen!

Ingen anledning till huvudvärk!

Nu har jag suttit och googlat om huvudvärk och graviditet. Jag har nämligen huvudvärk varje dag och mycket! Det började så smått för en månad sedan och har sedan blivit värre och värre. Det här är vad jag läst att det kan bero på:

Trötthet - Jag sover ca 10 timmar per natt och jobbar inte och blir alltså inte speciellt uttröttad...

Stress - Ja, jag jobbar ju som sagt inte och kan inte komma på något annat jag kan vara stressad av (förrutom den "#¤%"# tvättmaskinen då)

Nedstämndhet - Visst saknar jag N, men han har ju bara varit borta 5 dagar, inte en månad

Hunger - Jag äter hela tiden, det finns helt enkelt inte tid att få huvudvärk mellan måltiderna!

Uttorkning - Varje gång jag äter dricker jag, och mellan alla måltider dricker jag...

Mycket koffein - Dricker kanske högst 3 koppar kaffe i veckan, brukar hålla mig till koffein fritt

När man slutar med koffein - Öhh, bestäm er!

Felaktiga arbetsställningar - Jag jobbar som sagt inte!

Början av havendeskapsförgiftning - Det lät ju lite läskigt, men efter att ha läst om det förstår jag att det inte kan vara det heller. Man ska då ha förhöjt blodtryck och barnmorskan/ doktorn ska ganska lätt kunna se om man har det, i tid. Jag var ju hos doktorn senast förra veckan och vet att jag inte har förhöjt blodtryck!

Dessutom ska huvudvärk vara vanligast i första trimestern - Jag är faktiskt inne i andra, och borde alltså inte ha det!

Så inte ens en enda liten sak kunde jag hitta som skulle kunna stämma in på mig, och inte ett enda råd till vad jag skulle kunna försöka göra för att förhindra den.

Om det är någon som undrar om tvättmaskinen så hittade jag en sida i instruktionerna som jag missat förrut. Där står att det ska ta så långt tid att tvätta med denna maskinen! 2 och 1/2 till 3 timmar?! Jag trodde inte ens man behövde fråga om sådant när man köper en tvättmaskin. Trodde alla tog runt en timma, ge och ta ~20 minuter... Tji fick jag! Nu kommer jag få stå ut med den här djävulsmaskinen i flera år. Tack för den!

Ännu mera tvätt-snack...

Nu har jag varit hos frissan! Det är så skönt att komma ut därifrån, känner mig som en ny männsika. Synd bara att jag inte kan visa upp mig för någon... N är ju fortfarande inte hemma och det räckte gott att gå utanför huset en gång idag för det blåser fortfarande och det är alldeles för kallt! Så nu ska jag istället gå runt i huset med damsugaren i högsta hugg och passa på att titta i alla speglarna på min fina frisyr.

Jag kan inte riktigt bestämma hur jag ska göra med tvätten. Igår testade jag ännu en maskin, den gången på 40 grader för att se om det skulle gå snabbare... det gjorde det inte. Det tog tre timmar, alltså en halvtimma mer än i 60 grader. Idag testade jag snabbtvätt, som ska ta 30 minuter, och den tog 30 minuter! Va?! Hur kan det vara en skillnad på två och en halv timma. Visst går det snabbt och lätt att tvätta allt på snabbtvätt, men det ska ju bli rent också. Jag vet att jag måste ringa och fråga vad det är för fel på maskinen, och antagligen beställa en ny, men jag har ju så mycket tvätt!!! Ska jag vänta en vecka till med att tvätta då eller? Nej tack. Så jag får helt enkelt välja. Snabb tvätt eller ren tvätt...

ARG!

Nog för att tvättmaskinen kom hit snabbare än vad jag trodde, men snabb är den då inte!!!
Satte glatt på första maskinen. Först och främst lät den något fruktansvärt vid vissa tidpunkter, och för det andra tog det 2 och 1/2 timma innan den var klar, en 60 graders tvätt UTAN förtvätt! Hallå, det här kan ju inte vara normalt! Och om jag tänker efter så kom den inte hit fortare än jag trodde heller, den skulle nämligen komma i fredags, och idag är det ju måndag.
Behöver jag nämna att det var den billigaste tvättmaskinen vi hittade? N sade att eftersom det är så mycket kalk i vattnet här så går dom sönder fortare i alla fall, så det är lika bra att köpa en billig... Men den ska väl i alla fall hålla i en tvätt eller???

En ny tvättmaskin

Idag har varit en bra dag än så länge!

Först gick jag och simmade och för det första var det inte alls så många träningsfreak i speedos där idag och för det andra såg jag på en poster att dom har babysim och kanske till och med något för gravida (det stod att man måste fråga om det). Nu har jag ju varken bebis eller stor mage ännu, men det kommer ju snart båda två! Blev väldigt glad för detta och ser fram emot att ta reda på mer om det. I stället för att ta reda på detta själv har jag pratat med min kompis S. Hon har nämligen en snart ett-årig dotter som babysim ju skulle vara jättebra för, och dessutom pratar hon bättre spanska än mig. Så nu har jag lovordat babysim för henne och sagt att hon ju bara måste ringa och ta reda på hur det fungerar. Och sedan medans hon ändå ringer kan hon ju fråga vad det är dom har för gravida...

När jag kom hem blev min nya tvättmaskin levererad! Dom sade att dom skulle komma mellan 13-16, och eftersom det är spanien så räknade jag med mellan 16-18. Tvättmaskinen kom 13.30!!! Jag var nästan i chocktillstånd. Eftersom nu N inte är här och jag inte hade lust att varken släpa runt på en tvättmaskin eller koppla in den, så hade jag en liten plan... Jag tänkte se så där extra ensam och gravid ut, så att inga frågor skulle ställas och dom två starka killarna skulle koppla in den för mig. Nu är det ju svårt att se gravid ut när man inte har någon mage än, men den ensamma delen fungerade ju i alla fall. Och dessutom sprang hunden i väg direkt när jag öppnade dörren för dom, så det kanske hjälpte. Nu står i alla fall tvättmaskinen där fin och installerad och jag behövde inte göra någonting!

Hunden kom förresten tillbaka efter ett par timmar och ligger nu och tycker synd om sig själv för att jag och B inte pratar med honom.

En riktigt bra hemmafru!

Sedan jag blev gravid har jag blivit så himla duktig. Medans alla gravida pratar om sjuklig trötthet så har jag varit full med energi och fixat och donat överallt! Just nu är jag inne i en period där jag lagar en massa mat som jag aldrig lagat förrut. Champinjonsoppa och jordgubbskräm är kanske inte så ovanligt, men när man gör det från "scratch", utan färdiga mixar och pulver, då är det det för mig i alla fall!
Kanske är det för att jag äter hela tiden och blir trött på mat, som jag känner att jag behöver en större variantion i vad jag lagar. Eller så är det för att jag förbereder mig för att bli en sådan där riktigt bra hemmafru!
Idag gjorde jag pannkakor till lunch, vilket i och för sig är något av de lättaste man kan göra. Men jag fick liksom en bild av mig själv stå där i köket med en unge i famnen, en unge hängande i byxbenet, telefonen i högsta hugg och ett stort leende på läpparna medans jag lätt flippade runt pannkakorna. Ja, en sådan mamma ska jag bli, en sådan som alla ser upp till och tänker Wow, hur klarar hon allt det där?


Idag känner jag för en gång skull att dagen inte räcker till. Just nu är mitt sovrum helt fullt med showkläder och tillbehör som jag ska sortera. Jag tänkte jag var smart om jag lade allt i sovrummet, för då måste jag liksom göra klart det idag. Nu är klockan nästan sju och jag har inte klarat av en tiondel än... Så idag behöver jag inte leta efter anledningar att gå och sova, idag kommer jag vara uppe lääääänge!
Dessutom måste jag laga middag vid något tillfälle, man kan ju faktiskt inte bara leva på pannkakor när man är gravid!
Och sedan har jag precis kommit in i Tiger Woods golf spelet på Nintendo Wii och känner att jag ju bara måste hinna med åtminstone 9 hål innan det är dags för sängen.

Nej, ska jag hinna med allt detta så måste jag nog faktiskt sätta igång!

Ciggarer och stetoskop

Äntligen kan jag komma in på min sida igen! Tänk om det skulle gå en hel dag utan att jag skulle skriva något, nu när jag äntligen satt igång. Nej, det går ju inte.

Läste ett inlägg på Familjeliv idag om en tjej vars kille inte ville vara med på förlossningen.
N har sagt länge och många gånger att han inte ska vara med på förlossningen, men däremot stå utanför förlossningssalen och dela ut ciggarer. Som tur är skojar han bara. Jag ”skojar tillbaka” och säger att är han inte med på förlossningen är han heller inte med resten av barnets liv, så det så!

Igentligen vet jag inte varför han säger så… Jag kan förstå att många säger så, men inte han. För om det är någon som är bra på att se blod och hantera krissituationer så är det N. N råkar alltid vara i närheten när det händer olyckor, jag vet inte hur många gånger han har försökt hjälpa och rädda folk. En gång när vi var i Thailand såg vi en tjej som fick ett epilepsi anfall och ramlade av sin vespa i hög fart, N var först på plats. Han sade till en man som kom strax efter att få bilarna att sakta ner, han lydde snällt och N fortsatte göra allt för att hjälpa tjejen. Mannen visade sig vara en doktor… Hmm, ja, tjejen mår bra i dag i alla fall.

Dessutom är N intresserad av allt som har med sjukhus att göra. Ibland lite för intresserad. Som den gången när vi hade svårt att bli med barn och försökte med insemination till exempel. Proceduren utfördes och jag skulle sedan sitta i (igen) den berömda stolen i 10 minuter innan vi kunde gå där ifrån. Dom lämnade oss alltså ensamma i rummet. Först började N lyfta på alla saker på doktorsbordet, för att kolla vad allt var, tills han spillde ut en hel burk med någon brun vätska över bordet. Sedan fick han tag på ett stetoskop, tog på sig detta och skulle lyssna på mitt hjärta. Precis då hör vi hur dörren öppnas. N försökte fort ta av sig stetoskopet men lyckades inte så bra. Så när sköterskan kommer in är det brun vätska över hela bordet och han är inslingrad i deras stetoskop…

När jag tänker efter vet jag inte varför jag vill ha han där på förlossningen. Han kommer väl putta i väg doktorn och vilja göra allt själv!

Skönt?!

Ensam hemma i 6 dagar... N har nu åkt till Budapest för att jobba. Och jag är här. Många verkar tycka det är så skönt att vara hemma utan sin respektive i några dagar. Jag har aldrig förstått det där, tycker inte alls det är skoj! Vad är det som är skönt med det? Det är ju för det första jättetråkigt att laga mat till sig själv, och äta själv. Och även om vi har världens minsta säng, som vi alltid klagar på, så blir den alldeles för stor och tom när man sover där själv! Nu har jag inte ens någon att känna mig skyldig för, när jag vill gå och lägga mig tidigt, så nu kommer jag väl gå och lägga mig klockan nio i alla fall.

Ja, ja, B är ju fortfarande här, så jag kan ju alltid laga mat till honom. Och dessutom så bor ju hans hund med oss också, och han vill alltid leka!

Träningsfreak i speedos

Idag har jag varit och simmat för andra gången, och är alltså jättestolt över mig själv! Fast jag måste säga att jag känner mig sådär måttligt hip när jag är i simmhallen. Den här tiden av året är nämligen Mallorca invaderat av galna tyska cyklister, och när det är dåligt väder, som idag, så går dom och simmar. Simhallen är allså fullsmockad av små smärta träningsfreak med speedos, simmössor och simglasögon. Själv har jag inte ens en baddräkt utan kommer med bikini, som brösten nästan hoppar ur eftersom dom växt en del de sista. Dessutom har jag en badmössa, eftersom det är obligatoriskt, som även den är för liten, så håret sticker ut lite här och där och det får mig antagligen att se ut som en (nästan) flintskallig gubbe. Sedan är det ju magen som dallrar runt också, eftersom bebismagen inte riktigt har börjat komma så ser jag mer allmänt knubbig ut. Som tur är finns det inte en enda spegel där på simhallen, nog för att dom andra ser hur löjlig jag ser ut, men jag slipper i alla fall själv!

Jag och en tysk simmare, gissa vem som är vem???

En bra anledning till att gå och sova?!

En vanlig kväll. Jag är trött... Vill helst bara gå upp till sovrummet och titta på vänner och sedan somna gott. Saken är ju den att jag har inget att gå upp för på morgonen. Vilket betyder att jag inte går upp innan tio... eller elva. Vilket i sin tur betyder att jag skulle sovit i 13-14 timmar om jag skulle gått och lagt mig nu. Alltså alldeles för många timmar!


Dessutom känner jag mig grymt tråkig, N är ju inte alls trött och hur kul är det att gå och lägga sig långt innan honom.


Jag kan inte ens skylla det på graviditeten. Det enda graviditetsymtomet jag inte haft är ju trötthet. Jag har tänkt lite på att skylla det på rådet jag fått av olika föräldrar Sov nu medans du kan, när bebisen kommer blir det ingen sömn! Men ska jag då sova 13-14 timmar nu, då får jag väl en chock när bebisen kommer och jag inte får någon sömn... det kan ju inte vara bra.


Jag vet alltså inte vad jag kan skylla det på. Men jag kan ju kanske spendera en timma eller så nu på att komma på något bra, eftersom jag ändå inte kan gå och lägga mig nu!

Storm och träställning...

Nu har det äntligen blivit lite bättre väder, ganska soligt, inte så blåsigt men fortfarande ganska kallt. Två dagar tidigare har det nämligen varit storm och jättekallt!

För tre dagar sedan åkte jag och N till palma (ja, vi bor ju på Mallorca) och handlade. N bestämde att han ville ha, istället för en parasoll, en sådan där ställning med tak på... fråga mig inte vad det heter. Så att man kan sitta i skuggan när det blir för varmt och sådär. Vi hittade en bra och ganska billig sådan, för billigt är ju alltid bra eller hur?!?

När vi kom hem var han i trädgården och bankade och slog i några timmar och sedan stod den där, fin och ståtlig. N var tvungen att gå och titta på den hela eftermiddagen och hela kvällen. Ibland var jag tvungen att gå med och titta på den från olika ställen i trädgården och berömma och säga hur fin och bra den var (och hur fin och bra han var också för den saken skull).

Nästa dag började det blåsa och det blåste mycket (!) i två dagar, den stackars träställningen blev snedare och snedare. Tills den till slut kollapsade i går kväll. Detta visades betyda att jag och B som för tillfället bor hos oss, fick stå där ute i kylan och blåsten och hålla ställningen uppe medans N skruvade ner hela ställningen igen! Så här såg den ut när den var på väg att kollapsa och N skrek på oss att komma ut och hjälpa till:

I dag blåser det alltså inte alls så mycket, men ställningen har inte kommit upp än. Vi ska vänta tills vi är säkra på att det inte kommer blåsa så mycket igen säger N... Vad som menas med det är bara att vänta och se. Men den var ju billig i alla fall!

Läkarbesök

Ja, idag var det dags för läkarbesök igen. Idag gick vi bara igenom resultaten från förra testen vi gjorde, som visar om det finns hög risk för kromosomavvikelser osv. Det såg jättebra ut! Jag hade till och med gått upp två kilo sedan förra veckan så dom kommer inte lägga in mig på sjukhus.

Det kokade N och våran doktor nämligen ihop förra veckan, då jag hade gått ner två kilo på tre veckor. Medans jag satte mig bekvämt (hmm) i den berömda stolen, så hörde jag hur N och doktorn pratade där ute i andra rummet. N: Ja, problemet med henne är ju att hon mår illa heeela dagarna!!! Doktorn: Oj oj oj, det var verkligen inte bra, det här måste vi göra något åt.

Vad som inte nämndes var att jag ju faktiskt inte spytt även om jag mått illa. Och att jag hade dragit på mig en maginfluensa veckan innan som det tog en vecka att hämta mig från. Ja till slut fick jag i alla fall rett ut detta och doktorn blev lättad och N fick skämmas för att han inte nämnt dessa "små" detaljer.

Väx mage, väx!

Jag blir galen på mig själv! Jag går och tittar på min mage en gång i minuten ungefär... för att se om den har växt. Den kan väl inte växa på en minut heller!!! Fast ibland lyckas jag intala mig själv att nu har den nog allt börjat växa. Det intalade jag mig själv idag. Jag sade till och med till N att nu får vi nog börja ta bilder av magen för nu så... Sedan går jag till affären för att handla och träffar några bekanta Va? Är du gravid? Vad roligt, men det syns ju i alla fall ingenting! Och så har dom ett stort leende på läpparna precis som det var värsta komplimangen. MEN JAG VILL JU ATT DET SKA SYNAS!

Haha!

Jag gjorde det! Drog mig iväg och simmade alltså. Och det var precis så skönt jag trodde det skulle vara! Jag drog med min man med, liten familjeaktivitet... han tyckte också det var skönt. Så nu är det meningen att det ska bli lätt och roligt att gå dit varje gång, jag menar jag har ju gått en gång och vet nu att jag tycker det är skönt! Hmmm, vi får väl se.

Så, vad ska man nu göra när man är full av energi efter lite träning? Det blåser storm där ute, så utomhus vill jag inte vara. Och hur mycket finns det att göra här hemma? Det är ju städat redan och alla email som behöver skickas iväg är redan ivägskickade. Min man, N, lagar mat. Vad ska jag göra då?

Ibland när jag är ledig från jobb brukar jag göra en lista på saker som behöver bli gjorda, och så delar jag upp de här sakerna så jag har något att göra varje dag i veckan... så jag inte ska bli uttråkad. Den kan se ut så här:

Måndag: Handla mat

Tisdag: Klippa håret

Onsdag: Gå till posten

Torsdag: Fika med en kompis

Fredag: Storstäda

Lördag: Öööhhh, ja, det är ju lördag så det finns alltid något att göra

Söndag: Gå till marknaden

Så alltså ingenting som tar speciellt lång tid! Ja, man kan ju alltid försöka lura sig själv i alla fall. Och jag brukar vara ganska bra på det faktiskt.

Nu är maten klar, så jag tar det först...

Jag ska gå och träna...

... men inte idag... heller. I en vecka har jag sagt till mig själv och alla andra imorgon när jag går och tar reda på information ska jag börja simma direkt! Igår tog jag (äntligen) reda på information och då sade jag till mig själv och alla andra Imorgon ska jag börja simma, jag är sååå sugen på att börja och jag kommer lätt komma in i det! Har jag gått och simmat idag? Nej! Och nu sitter jag här med min onda rygg och onda axlar och onda huvud och klagar... för mig själv, inte för alla andra för jag vill ju inte berätta att jag faktiskt aldrig gick och simmade.

Men imorgon då ska jag börja, ska gå på förmiddagen, kommer bli jättekul...

Är jag för gammal?

Jag är ju faktiskt 28 år... till och med 29 lite senare i år. Är jag för gammal för att vara på väg att bli vuxen? Tja, nu beror det kanske på vad det betyder att bli vuxen. Om det är att betala hyra, jobba och ha bil, ja då har jag varit vuxen i många år. Om det betyder att ta hand om en man som man hittar klädesplagg och skor slängda i varje rum ifrån och som tror han ska dö varje gång han drar på sig en liten förkylning, ja då har jag också varit vuxen i många år.
Men nu har jag bestämt att bli vuxen, för mig, betyder att helt och fullt ta ansvaret för en annan person. Och det är just det jag börjar göra nu... jag är nämligen gravid!

Skulle jag och min man själva bestämma, så skulle vi varit vuxna för flera år sedan, men man kan ju inte alltid bestämma det själv! Nu är jag gravid, eller nu är vi gravida som man så fint ska säga idag, i 14 veckan och det är alltså så länge jag varit vuxen.

Även om jag är en sådan där som tycker om att säga att "bara så mycket man vill själv behöver ändras" om allting, så förstår till och med jag att så kanske inte är fallet med just detta. Men det kanske jag förstår för att jag faktiskt är vuxen?!
Saker har ju redan ändrats utan att jag har kunnat påverka speciellt mycket. Jag äter heeeela tiden, när jag förrut var nöjd med en eller två gånger om dagen! Visst skulle jag kunna äta mindre, men då skulle jag ju må illa istället, och dessutom skulle min doktor bli ännu argare på mig för att jag skulle gått ner ännu mer i vikt, så det är inget alternativ! Och sedan är det ju saker man inte kan eller ska göra, som att dricka alkohol tex. Tack gode gud för att jag mådde illa de tre första månaderna och på så sätt inte hade det minsta lust att ta en öl eller ett glas vin, annars skulle den där Thailands resan kunnat bli riktigt jobbig. Fast nu blev den ju riktigt jobbig i alla fall eftersom jag mådde illa hela tiden... ja, ja man kan inte alltid vinna.
Jag skulle kunna räkna upp hur mycket som helst som ändras när man blir gravid, men jag ville bara säga att det är ju tur att jag har ändrats och blivit vuxen och inte alls tycker det är jobbigt att ändra dessa sakerna!