Småpratarna

O pratar så mycket nu. Han säger hur mycket ord som helst och försöker att sätta ihop så många han kan. Han har också börjat härma allt.

Här om dagen stoppade han, som vanligt, något i munnen. Jag sade, som vanligt, -INTE i munnen! O svarade smart -INTE i munnen!
Han sade det så rent och så korrekt att det lät som att han pratade lika bra som du och jag. Jag blev helt chockad och började förstås skratta. Då var han förstås tvungen att ta saken i munnen tio gånger till för att han skulle kunna säga det igen, för att få mig att skratta (det var dock bara första gången han prickade helt rätt).

Han förstår även mycket mer än vad jag tror. Jag pratar alltid mycket med honom, förklarar saker och berättar saker, även om jag inte tror att han förstår hälften av vad jag säger.
Igår berättade jag att vi skulle gå och köpa nya skor till honom eftersom hans gått sönder. Ja, svarade han lyckligt, eftersom han älskar skor. Sedan fortsatte han -skor, ramla, oj!
Dagen innan gick skorna sönder och när han försökte gå i dom så ramlade han hela tiden. Han hade alltså precis förstått vad jag sade. Han är smart min pojk!

Lilla R verkar ta efter O. Hon pratar en hel del. Mest med folk hon inte känner av någon anledning. Om någon håller henne och pratar med henne så brukar hon svara med en gång, hon använder hela munnen och pratar högt och tydligt. Det låter jätteroligt och det är så gulligt. Det brukar sluta i gråt, så antagligen berättar hon att hon vill tillbaka till sin mamma!