Min lilla älskling är sjuk...

Oskar är sjuk! Inte ens tre veckor gammal och redan sjuk, stackarn! Han hostar och är snorig. Han verkar i och för sig inte bry sig om det speciellt mycket, han sover och äter och gråter inte mer än vanligt, så kanske gör det mer ont på mig än honom? Usch, det låter som det river i hela halsen när han hostar...

Jag har inte varit så orolig eftersom han inte verkade sjuk förrutom hostan, men idag var vi hos doktorn och hon gjorde mig orolig. Vi skulle gå i dag vilket fall som helst eftersom det var dags att väga Oskar igen. Doktorn tyckte inte alls att hostan lät bra och sade att vi måste vara uppmärksamma på några förändringar hos honom, som feber, tung andning eller liknande. Hon ville också att vi skulle sätta på varmvattnet i badrummet och sitta där inne i ångan med honom några gånger om dagen. Så efter det doktorsbesöket blev jag alltså orolig.

Han har gråtit lite mer än vanligt idag, men han sover och äter normalt så jag tror ändå att han är okej. Jag försökte mig på ett litet "ångbad" på eftermiddagen, men vi hade inte tillräckligt med varmvatten av någon anledning, så det blev inte mycket med det. Han får sova med oss i sängen hela natten i natt så att jag kan hålla extra koll på honom. Mest för min egen skull för jag kommer aldrig kunna sova om han ligger i sin egen säng och jag inte kan se honom riktigt! Och så är det ju mysigt att sova bredvid honom också...

3570 gram vägde han idag, så han hade gått upp i vikt som han ska. Jag är glad att amningen fungerar bra!

Idag har mina föräldrar åkt hem, så nu är det bara lilla familjen C här hemma igen. Det var skönt att ha dom här, speciellt som man är ganska trött i början. Men nu börjar jag känna mig som vanligt igen, alla krämpor i stort sätt helt borta och inte lika trött. Usch, vad tråkigt det kommer att bli med alla ensamma promenader nu! Det är klart att N kommer gå med ibland på dagen, men kvällspromenaden får jag och Oskar klara själva.

Här är Oskar med sin första leksak som han fått av hans mormor och morfar. Mycket passande är det en insekt, som jag ju inte är så förtjust i. Men som tur är så är jag inte rädd för just denna, och jag tänkte det var bra om Oskar kan lära sig att inte vara rädd för insekter, så att han kan ta bort alla från mig när han blir större!

För övrigt har vi en liten mus i vårt tvättrum, så numera vågar jag knappt gå in dit... Mer om den kommer säkert i ett senare inlägg, nu ska jag glömma bort att den finns igen!