Här kommer det

Jag hade rätt, N hade fel.
Den galna restaurang tanten hade rätt, majoriteten (om än inte stor) av er hade fel.

Det var underbart med ultraljud. En söt liten sprattlig bebis visade sig där inne, och allt syntes tydligt och klart. Jag njöt av varje sekund.
I slutet frågade doktorn om vi vill veta kön. Jag blev förvånad att han ens frågade, normalt tar ju alla reda på det här. När vi var på sjukhuset på väg att föda O frågade dom säkert fem gånger, då dom fyllde i papper, om det skulle bli en pojke eller flicka. Och dessutom vad han skulle heta. När vi sade att vi inte bestämt namn tyckte dom vi var helt knäppa.
Vi ville ju förstås veta! Jag försökte titta efter en liten snopp under hela ultraljudet, men såg ingen. Det sista jag sagt till N innan vi gick in var att även om jag sagt hela tiden att jag tror det är en tjej, så skulle jag bli mer förvånad om det faktiskt är det.
Och det blev jag. Både jag och N var jätteförvånade och överlyckliga.

Det är en liten flicka som väntar där inne! Tänk, en storebror och en lillasyster... Underbart!