söndag 18 oktober 2009

Min pojk!

Och så lite uppdateringar om min pojke. Det största som hänt under veckan är att han nu går obehindrat. En morgon märkte jag med en gång att något med hans steg hade ändrats. Han har ju gått länge nu, men bara litegrand här hemma och knappt någonting utomhus. Den här morgonen, för fyra dagar sedan, gick han snabbt och lätt. Jag tror han lyfter lite mer på knäna nu och då går det fortare, jag tror det är det som saknats, han har inte tyckt att det gått fort nog innan.
Han fortsatte att gå hela dagen, inne som ute, och har gjort det sedan dess. Han är överlycklig och skiter nu fullständigt i var jag och N är. Han ska ut på äventyr! Vem som helst får följa med, och vill ingen följa med går han gärna själv.

Han kan härma lejonet, grisen, kossan, musen, hästen, åsnan och klockan (och säkert ett par till jag glömt). Han säger mamma, pappa, hej, titta, tack, där. Och tittut och kallt, även om det inte riktigt låter rätt.
Han vinkar, gör slängpuss, high five, visar att han är stark och gör rörelser till sånger.
Ja, han lär sig nya saker varje dag! Det är helt otroligt hur fort det går nu.

Är det något han förstår på svenska så räcker det att N säger det på holländska en gång så förstår han det också sedan. Och tvärtom. Han förstår verkligen massor. Jag kan be honom hämta saker, eller göra saker, eller fråga om vi ska göra något, och han förstår med en gång.

Han babblar en massa, har långa konversationer då han tittar på oss precis som att "hallå, förstår du vad jag säger eller", vilket vi inte gör, men gulligt är det.
Han tar fortfarande upp telefoner, eller låtsas att saker är telefoner, eller använder handen som telefon och börjar prata. Han pratar, fnissar, gnäller och ojar sig. Undra just om det är så vi ser ut när vi pratar i telefon.

Jag vet inte om han direkt har någon favorit leksak. Böcker älskar han fortfarande, och det är det som gör han lugn. Annars tycker han mycket om att sätta saker i varandra, eller banka i kastruller. Eller göra ALLT man inte får göra!

För övrigt har han ett väldigt temperament. Han vet verkligen vad han vill. Kan han röra sig fritt är han överlycklig. Hemma är han ofta klängig och lite gnällig. Han är lite blyg när han möter nya folk, men det går oftast över efter några minuter. Han charmar alla, vinkar glatt åt alla i affären och älskar att busa.

Helst enkelt underbar...

1 kommentar:

Larubsson sa...

Känner igen mig i det mesta du skriver.Det går så fort, de kommer bli stora för snabbt våra killar