Nu är vi framme

Resan gick jättebra. Skönt att landa redan 12.30 så att man har hela dagen framför sig. Huset var förstås fullt med Os två kusiner, morbröder och respektive. Och hans mormor och morfar förstås, för vi börjar med att bo hos dom i en vecka eller så.

O var överlycklig att ha en massa folk runt om sig och så mycket plats att röra sig på. Han sov inte en blund på hela dagen! Det måste värka i de små benen, men nu ligger han och sover och förhoppningsvis sover han som en stock i natt.

Jag är dödstrött jag med. Klockan är bara halv nio. Fast egentligen är den ju halv tio, och då kanske man får gå lägga sig efter en lång dag? Hur länge får man köra med det där förresten "egentligen är ju klocka..." Jag tror jag kör med det i dag i alla fall, så ställer jag om mig på riktigt imorgon.
Fast det förstås, om O skulle vakna till exempel klockan sex så är det ju skönt att kunna säga till sig själv att "egentligen är ju klockan sju"...