Tankar en måndagskväll...

Idag har jag hållt mig sysselsatt. Jag har tagit ett par promenader, hälsat på min mormor och städat. Nu när mycket av våra saker är på väg mot Spanien och det är lite tommare här så märker man hur mycket damm som samlats i hörnen! Det var skönt att röja lite och göra en grundlig städning. Jag har också varit och handlat. Mest saker till O, mat, krämer och blöjor. Blöjor i nästa storlek till den lilla knubbisen. Till mig köpte jag en Marabou Daim! Jag är väldigt förvånad över mig själv. Jag har nog aldrig köpt en chokladkaka förrut. Jag har aldrig tyckt choklad varit så där jättegott. Tar en bit eller två på jul och så räcker det för ett år. Men N fick en Marabou Daim av min storebror på hans födelsedag, och den var bara såååå god. Så nu ligger jag här i soffan med choklad och päronsoda, hmm, som sagt, inte likt mig!

N har kommit fram till Barcelona och ska strax lämna hamnen med båten som går över natten till Mallorca. Han tyckte det kändes konstigt att vara i Spanien igen. Vi har ju varit i Sverige i ca 4 månader så man ser det med helt nya ögon igen. Jag ser så mycket fram emot att åka dit nu. Jag tycker det är underbart att leva som vi gör, att bo lite här och lite där... Att vi inte ens har ett ställe att bo stör mig inte alls. Det kanske låter konstigt för många. Men det är hur lätt som helst. N letar upp en ny lägenhet till oss på ett par dagar, slänger in alla våra saker som vi har i ett förråd och så är det klart! Sedan stannar vi där så länge det känns bra. Jag skulle aldrig köpa något på Mallorca, husen är för dyra och för dåligt bygda.

Huset vi bodde i innan var inte mer än kanske fem år, och höll redan på att falla ihop. Kakel från badrummet släppte, bitar från väggen föll ut... Och så var det mögel i två av sovrummen. Det kändes inte så kul att stanna där med en liten bebis.
Just nu är jag bara väldigt förväntansfull till vad N kan hitta för bra ställe.
Köpa hus vill vi absolut göra, men det får bli i Sverige!

Jag är så glad över att kunna vara föräldraledig! Det är bara helt underbart. Jag har haft världens bästa jobb, bara stått på scen och dansat och sjungt i en och en halv timma om dagen på en solig ö. Kan det bli bättre? Jag gjorde detta i åtta år (inte alla år med så få timmar dock) och älskade det verkligen. Men att vara helt ledig är bara så mycket bättre. Det finns många som aldrig skulle kunna gå hemma, som N. Han skulle varit alldeles för rastlös. Jag däremot, hoppas att jag ska kunna vara hemma länge! Så länge ekonomin tillåter kommer jag att vara hemma. Vi har eget företag så man kan ju pussla ihop det lite på ett annat sätt. Jag hjälper till med lite pappersarbete och så vidare, vilket är helt okej eftersom jag kan göra det på min egen tid.
Jag har svårt att se mig själv på scenen igen, men jag vet heller inte vad jag kan se mig själv som...

O har varit lite gnällig i tre dagar nu. Väldigt glad i mellanåt, men svårare att underhålla. Han har dessutom vaknat fler gånger på nätterna, även om han somnat om fort. Jag vet inte vad det kan vara. Det är klart att jag inbillar mig att det är tänder som kommer, precis som jag alltid gör så fort det blir lite gnäll. Visst dreglar han mer än vanligt? Biter han inte mer på leksakerna nu? Men det är inget nytt, det har jag gjort i flera månader redan. Antagligen är det något helt annat, det är ju inte så lätt att lista ut vad som är fel hela tiden.
Jag får fortfarande massor av pussar och kramar hela tiden, så han är förlåten!