Ångest

Igår var jag på en liten after work men kompis E och kusin M och hennes pojkvän. Jag har både sett fram och fasat för det länge. Jättelöjligt det där, och jag blir nästan arg på mig själv.
Att jag såg fram emot det kanske inte är så svårt att förstå, och det tror jag inte att jag behöver förklara. Att jag inte såg fram emot det har förstås med att lämna-O saken att göra. Även om jag känner att det kan behövas att få den där "egentiden" som alla föräldrar pratar om, så känns det aldrig helt okej att lämna O. Min mamma och pappa var barnvakt, och som jag skrivit förrut så känner jag mig helt trygg att lämna honom till dom. Vi har varit så nära dom nu i fyra månader att O känner dom lika väl som mig och N, så det känns inte jobbigt för den saken skull.
Jag vet inte hur jag ska förklara det. Jag tror att jag får dåligt samvete. Jag tror att det blir lättare när han blir lite äldre och förstår det där med att folk kommer tillbaka. Jag är rädd nu att han ska tro att jag har övergett honom, att jag inte kommer tillbaka. Fruktansvärt! Antagligen är han alldeles för liten för att ens komma så långt i hans tankegång, men jag kan inte sluta tänka på det.
Snart åker vi till Mallorca, och visst har vi lite folk som skulle kunna, och vilja, ställa upp och vara barnvakt, men jag har svårt att se att jag skulle klara av det. Jag är absolut inte en sådan mamma som inte vill släppa min son till någon annan, som inte låter någon annan bära på och leka med honom. Jag tycker det är jätteviktigt att han är runt folk, och vänjer sig vid det. Det är bara det där med att lämna... att faktiskt gå och vara borta i några timmar.
Vilket fall som helst var det ju jättetrevligt med afterwork. Jag stannade inte så länge, men hade kul medans det varade och var inte speciellt orolig för O eller något annat när jag väl var där.

Idag har min kusin och hans familj varit här, det är inte så ofta jag ser dom eftersom dom bor ganska långt här i från, och jag mestadels ännu längre ifrån. Men idag tog dom alltså en liten "mini-semester" och hälsade på. Det var jättekul att se dom, dom har en stor tjej på nästan sex år och en liten kille som precis fyllt två och som jag inte ens sett innan.
Dom hade med en väldigt uppskattad present till O. Så han fick en present på hans halvårsdag och allt!

O's present, två jättefina Max böcker som är perfekta att läsa för honom innan läggdags!

Grattis Oskar

Min älskade lilla pojk fyller ett halvt år idag!
Jag vet inte hur många gånger jag har hört från folk -Ta vara på den där första tiden. Ibland blev man nästan trött på att höra det. Det är klart att man tar vara på tiden, och det har jag verkligen gjort, och njutit av varje stund. Jag har skattat mig lycklig trots alla sömnlösa nätter och allt annat som tillhör. För det tillhör ju. Och trots att jag har varit trött på att höra det ibland, och trots att jag njutit så mycket man bara kan, så säger jag precis samma sak till alla nyblivna mammor, eller de som snart ska bli mammor. -Ta vara på den här tiden! Konstigt det där.
Det går bara så enormt fort att det är svårt att suga upp allt. Jag vill kunna komma ihåg varje liten sak han gör, varje litet ljud, varje ansiktsuttryck, allt. Men det händer så mycket varje dag att jag börjar redan glömma...
Det enda rådet jag skulle vilja ge alla nyblivna mammor är att njuta av nuet, att inte stressa fram saker, att inte vilja att dom små ska lära och växa för fort. Det kommer, allting, det är ingen idé att stressa. Njut av hur han eller hon är just nu, för imorgon ändras det, och det ögonblicket får man inte tillbaka!
Oj vad sentimentalt det blev.

Min stora, lilla underbara pojk.

Det vackraste jag vet...

Grått och trist

Väldigt tråkigt väder i dag! Jag vaknade med en fruktansvärd huvudvärk. Det var första dagen på väldigt länge som jag inte tog O på en promenad då det var dags för hans förmiddagssömn. Han somnade ganska lätt i sin säng och jag lade mig på soffan och försökte vila bort huvudvärken. Det fungerade väl inte direkt men ett par koppar kaffe senare lättade det lite. Jag var inte på humör att göra någonting idag. Det är helt otroligt hur vädret kan ge eller ta energi. Idag var det alltså det senare.

Storebror kom över på eftermiddagen med O's kusiner, och tur var väl det, annars skulle jag nog gå under av tristess. Kusinerna lekte och vi åt glass med chokladsås. Vi gick också ut på en liten snabbpromenad så att vi fick oss lite frisk luft i alla fall.
Senare på dagen kom även lillebror och flickvännen. Så det blev ett par fika tillfällen idag med. Det var väl tur.

Kusin-kärlek

Nu har N hittat en lägenhet och börjat flytta in. Jag vet precis vad det är för lägenhet och är väldigt nöjd med den. Den är mycket mindre än huset vi bodde i förrut, men stor nog åt oss och väldigt mysig. Nu längtar jag jättemycket. Även om N säger att det inte alls är kul där borta ännu. Det är fortfarande ganska kallt och allt är nedstängt och dött. Det spelar ingen roll, jag vill ändå vara där, jag vill att vi ska vara på ett och samma ställe och snart kommer våren! Underbara våren på Mallorca... Det är väl inte konstigt att man längtar bort i sådant här väder eller hur?!

Stor pojke!

Promenaderna blir kortare och kortare. Förrut passade jag alltid på att ta en långpromenad varje förmiddag då O somnar i vagnen. Numera promenerar jag tills O somnar och vänder med en gång hem. Idag kom jag ner till promenadslingan som ligger två minuter här i från, njöt av utsikten i en minut och återvände hem. Fem minuter tog det alltså. Det är ju så skönt att vara hemma och få gjort en massa saker när han sover; städa, diska, laga mat, kolla runt på internet, läsa i soffan... Ja, det finns en hel del att göra. Dessutom har O gått från att sova tre timmar på förmiddagen till att sova en och en halv timma. Om det är något han ska fortsätta med vet jag inte, han gör bara saker lagom länge så att jag hinner tro att det blivit en vana. -Ha ha säger han då och ändrar det han gjort.

Det kallas ju "power nap" när man sover en kort stund för att samla energi. Kan jag kalla min fem minuters promenad "power walk"?

Idag, efter promenaden så bytte jag ut liggdelen till sittdelen. Han hatar nämligen vagnen när han är vaken. Är han trött går det hur bra som helst och han sover gott där i, men han får knappt plats så han får väl cellskräck när han ligger där vaken.
Han är ju en stor pojke nu...

Och det fick vi bekräftat idag hos barnmorskan på 6 månaders kontrollen! Efter de här tre veckorna han fått mat och ersättning har han verkligen tagit igen allt han tappade vid magsjukan i januari och efter amningen som gick dåligt efter det.
På en månad har han vuxit 3 cm och är nu 70 cm lång. Dessutom gick han från att väga 7055 g till att väga 8335 g! Wow, 1,3 kilo på en knapp månad. Inte konstigt att min rygg gjort ont det senaste.

Jag gjorde också ett cytologprov i morse. Det är väldigt bra att alla blir kallade på det tycker jag. Men det är ju inte direkt den stolen jag vill sitta i klockan nio på morgonen...

Bulle med grädde

O vaknade 4.45, grät inte men sparkade och bankade med benen. Jag låg kvar och tänkte att han kanske skulle somna om men han bara fortsatte att banka. Täcket åkte förstås av hela tiden och jag lade på det flera gånger, men han fortsatte. Det var inte likt honom, normalt om han vaknar på natten brukar han gnälla tills jag tar upp honom. Jag tänkte att det kanske var bäst att kolla blöjan även om något stort inte har hänt där på natten på många månader. Men visst hade det hänt grejer! Och det hade det igen när vi sedan gick upp 7.30. Det kanske var magen som låg bakom humörsvängarna de senaste dagarna ändå, tänkte jag.
Så var det inte, han har varit väldigt svårunderhållen idag med.

Vi tog en promenad till hamnen och åt semla, det måste man ju göra på semledagen. Även om man egentligen inte, som jag, tycker om semlor. Skulle någon fråga mig om jag tycker om semlor skulle jag svarat ja. Men jag tycker inte om mandelmassa, så den tar jag bort. Och vad finns kvar. Jo en bulle och grädde. Vilket många inte skulle kalla semla. Jag har lyckats trycka i mig tre bullar med grädde i år. Rekord.

En semla med mandelmassan på sidan...

Barndomskompisen K skulle komma och hälsa på med sina barn idag. Jag har egentligen inte träffat henne på många år, men hon var på Mallorca i somras med sin familj och då kom dom och hälsade på. Jag var höggravid, samma dag som dom var där satte mina värkar igång. Hon ville träffa lilla O, och det fick hon, men bara en minut i dörröppningen. Hennes son hade precis spytt i bilen. Usch då. Hoppas att det inte var magsjuka! Hon hade med sig en jättebra present till O. Baby Björn skedar som går perfekt för små bebis händer att greppa och att skopa upp mat med. Dom kommer han ha stor användning för!!! Tack K!

Jättefina skedar!

Jag saknar N jättemycket. Men jag saknar också min kamera. Den är numera i Spanien och jag måste ta kort med min mobil. Det är helt okej om man ska ta stillbilder i riktigt bra ljus, alltså utomhus, men väldigt svårt om man vill få med en liten studsboll som O till exempel!

Tankar en måndagskväll...

Idag har jag hållt mig sysselsatt. Jag har tagit ett par promenader, hälsat på min mormor och städat. Nu när mycket av våra saker är på väg mot Spanien och det är lite tommare här så märker man hur mycket damm som samlats i hörnen! Det var skönt att röja lite och göra en grundlig städning. Jag har också varit och handlat. Mest saker till O, mat, krämer och blöjor. Blöjor i nästa storlek till den lilla knubbisen. Till mig köpte jag en Marabou Daim! Jag är väldigt förvånad över mig själv. Jag har nog aldrig köpt en chokladkaka förrut. Jag har aldrig tyckt choklad varit så där jättegott. Tar en bit eller två på jul och så räcker det för ett år. Men N fick en Marabou Daim av min storebror på hans födelsedag, och den var bara såååå god. Så nu ligger jag här i soffan med choklad och päronsoda, hmm, som sagt, inte likt mig!

N har kommit fram till Barcelona och ska strax lämna hamnen med båten som går över natten till Mallorca. Han tyckte det kändes konstigt att vara i Spanien igen. Vi har ju varit i Sverige i ca 4 månader så man ser det med helt nya ögon igen. Jag ser så mycket fram emot att åka dit nu. Jag tycker det är underbart att leva som vi gör, att bo lite här och lite där... Att vi inte ens har ett ställe att bo stör mig inte alls. Det kanske låter konstigt för många. Men det är hur lätt som helst. N letar upp en ny lägenhet till oss på ett par dagar, slänger in alla våra saker som vi har i ett förråd och så är det klart! Sedan stannar vi där så länge det känns bra. Jag skulle aldrig köpa något på Mallorca, husen är för dyra och för dåligt bygda.

Huset vi bodde i innan var inte mer än kanske fem år, och höll redan på att falla ihop. Kakel från badrummet släppte, bitar från väggen föll ut... Och så var det mögel i två av sovrummen. Det kändes inte så kul att stanna där med en liten bebis.
Just nu är jag bara väldigt förväntansfull till vad N kan hitta för bra ställe.
Köpa hus vill vi absolut göra, men det får bli i Sverige!

Jag är så glad över att kunna vara föräldraledig! Det är bara helt underbart. Jag har haft världens bästa jobb, bara stått på scen och dansat och sjungt i en och en halv timma om dagen på en solig ö. Kan det bli bättre? Jag gjorde detta i åtta år (inte alla år med så få timmar dock) och älskade det verkligen. Men att vara helt ledig är bara så mycket bättre. Det finns många som aldrig skulle kunna gå hemma, som N. Han skulle varit alldeles för rastlös. Jag däremot, hoppas att jag ska kunna vara hemma länge! Så länge ekonomin tillåter kommer jag att vara hemma. Vi har eget företag så man kan ju pussla ihop det lite på ett annat sätt. Jag hjälper till med lite pappersarbete och så vidare, vilket är helt okej eftersom jag kan göra det på min egen tid.
Jag har svårt att se mig själv på scenen igen, men jag vet heller inte vad jag kan se mig själv som...

O har varit lite gnällig i tre dagar nu. Väldigt glad i mellanåt, men svårare att underhålla. Han har dessutom vaknat fler gånger på nätterna, även om han somnat om fort. Jag vet inte vad det kan vara. Det är klart att jag inbillar mig att det är tänder som kommer, precis som jag alltid gör så fort det blir lite gnäll. Visst dreglar han mer än vanligt? Biter han inte mer på leksakerna nu? Men det är inget nytt, det har jag gjort i flera månader redan. Antagligen är det något helt annat, det är ju inte så lätt att lista ut vad som är fel hela tiden.
Jag får fortfarande massor av pussar och kramar hela tiden, så han är förlåten!

Ensamma hemma

Nu har han åkt. Det snöade inte mer på natten och mycket snö har redan töat bort eftersom det är flera plusgrader ute. Soligt och fint är det ju, men oj vad blött!
Så nu är man ensam. Eller inte ensam kanske, jag har ju O här och mamma och pappa sysselsätter mig för det mesta. N är nog mycket mer ensam än vad jag är. Usch vad han kommer att sakna O. 12 dagar är länge när man har en sådan liten bebis.
Jag är så dålig på att vara borta från N... Jag vet ju egentligen att tiden går fort, så nu ska jag ta och rycka upp mig.

Jag ska snart gå och titta på L's lilla bebis igen. Vi var där en snabbis i fredags, och han var så söt och liten. Han var i och för sig stor för han vägde nästan 4 kg och var 54 cm lång. Med två små föräldrar och två små storasystrar så var det nog lite av en chock. Men dom ser ju aldrig direkt stora ut dom små liven. När jag var där i fredags hade han ännu inte ett namn, så har han inte fått det nu så ska jag överösa dom med fina namn!

O är bara knappt 6 månader och ändå känns den där bebistiden långt borta. Jag är redan sugen på en till, dom är ju så sköna dom små bebisarna. Fast det är klart, det kan ju bli lite jobbigt att ha barn för tätt. Jag hoppas bara att det blir en till förr eller senare. En, eller två... eller tre...

Lämna mig inte!

Har inte haft någon ork att skriva de senaste dagarna. Inte för att jag varit tröttare än vanligt, men jag har väl bara prioriterat annat antar jag. Det känns som om jag gjort mycket, men just nu kan jag inte direkt komma på vad.

N ska åka tillbaka till Mallorca imorgon. Han ska köra ner. Jag och O flyger den 7e mars, alltså om två veckor. Suck. N har redan flyttat fram det först en vecka, och nu en dag till. Men jag vet inte om det hjälper. Just nu känner jag mig nästan deprimerad. Jag vill att vi ska vara tillsammans, alltid, varje dag! Det går förstås inte alltid, så det är bara att inse. För det första måste N hitta någonstans att bo för oss, då vi lämnade vårt hus på Mallorca innan vi kom hit. Det är inget jag är orolig för, han vet precis vad jag tycker om, och det är väldigt lätt att hitta lägenheter Det är bara viktigt att han börjar flytta in innan vi kommer så att vi slipper göra det med O där. Dessutom ska N snart börja jobba och behöver fixa en del saker innan dess.

Just nu snöar det en massa ute. Det har inte varit någon snö alls under den tiden vi varit här, förrens nu. Ett par dagar har det varit snö nu och ikväll har det kommit massor! Jag kan ju alltid hoppas att det snöar hela natten och att N bestämmer sig för att stanna en dag till!

Välkommen till världen!

Helt plötsligt får jag för mycket sömn! Hur kunde det vända så här? O har sovit väldigt bra det senaste. Okej, han vaknade i natt vid 3.30 och ville inte somna om, tog nog en och en halv timma. Men det kändes inte jobbigt eftersom han sovit så bra i flera nätter och jag kände mig utvilad. Dessutom har N varit uppe som ett spjut två dagar i rad när O vaknat. Första morgonen var det 8.30, och visst blev jag förvånad att N steg upp, men i morse när O vaknade klockan 7 fick jag en smärre chock när N skuttade upp och tog upp honom. Han brukar nämligen jobba på natten och lägger sig väldigt mycket senare än mig.

Jag låg i sängen nästan till tio, och sov därför alldeles för många timmar. Men vad ska man göra? Man får ju passa på liksom, lyxa till det! Dessutom vaknade jag till den bästa nyheten jag kunde få. Min bästa kompis-kusin L har äntligen fått sin lilla POJK! Ja visst, jag sade ju att det skulle bli en pojk. Åh vad roligt, O har alltså fått en syssling som är ett halvår yngre än honom, vilket ju senare inte kommer att vara någonting, och som han kommer vara tvungen att umgås med varken han vill eller inte.

En annan sak som är bra är att L's son kom på vår bröllopsdag. Vi har varit gifta i tre år idag. Så nu kanske jag kommer att komma ihåg hans födelsedag. Det är nämligen en av mina största svagheter. Jag glömmer födelsedagar! Och N är inte till någon hjälp. I år har vi som nyårslöfte att komma ihåg födelsedagar, det vill säga JAG måste komma ihåg födelsedagarna. Jag skriver ner dom i min agenda, men jag tittar ju aldrig i den, så det hjälper ju inte... Måste hitta ett bättre sätt!

Snacka om nyheter!

Kan man säga att man läser nyheterna om man läser aftonbladet.se? Det var längesedan jag gjorde det nu, men ikväll tänkte jag; låt oss se vad som händer i världen. Och vad fick jag reda på?

1. Att Japans finansminister hade svårt att hålla sig vaken på G7 mötet. Han skyllde på influensa medicin men medgav att han druckit några glas vin.

2. Att amerikaskan Lee Redmond, som inte klippt sina naglar sedan 1979 (det vill säga 30 år... det vet jag allt för väl...) nu har varit med om en bilolycka och förlorat sina naglar. Lee skadades svårt, hon kommer att bli helt återställd men tyvärr (?) inte hennes naglar.

3. Att en okänd gärningsman smyger runt i göteborg och dödar granar. Det kan vara någon som hatar granar...

Är detta nyheter? Det måste väl ändå finnas något viktigare här i världen att läsa om? Var det inte så att det var krig på några ställen i världen? Eller någonting med växthuseffekten som håller på att förstöra vår värld?
Äh, det kanske det bara är jag som hittat på?! Vad skönt...

Flicka eller pojke?

Sedan dagen O föddes har jag tyckt att han sett riktigt grabbig ut. Det är ju ofta man inte kan se om det är en pojk eller flicka när dom är riktigt små, men så var det inte med O. Men idag sade N att han tycker O kan se lite "flickig" ut ibland, som imorse när han hade sin fina pyjamas på. Väldigt söt är han ju förstås, men flickig? Näää.

Lax, blä!

O har sovit så bra i några nätter nu. Jag tror faktiskt jag sovit nästan åtta timmar i två nätter nu. Ska man inte vara super pigg då? Det är jag inte. Jag har gäspat hela dagen och just nu, klockan tio på kvällen, kämpar jag för att hålla ögonen öppna. Vilket är tråkigt eftersom jag skulle vilja njuta lite av att bara vara med N, men allt jag kan tänka på är min säng. Det är så gott att sova!
N kommer att åka till Mallorca två veckor innan mig och O, och jag är rädd att jag kommer att lägga mig klockan nio tillsammans med O varje kväll då. Jag har ju liksom inget eller ingen som håller mig uppe då... Ska kanske tilläggas att vi går upp åtta, halv nio varje morgon, så att gå och lägga sig klockan nio känns lite överdrivet.

Idag var första gången O visade att det fanns mat han inte tyckte om. Vi testade en burk med potatis och lax. Visst öppnade han munnen, men han var inte alls så entusiastisk som han brukar vara, och efter en stund började han gråta. Han öppnade ändå munnen och svalde snällt, men grät i mellan. Sötnos. Vi gjorde en flaska med ersättning i stället och det var han väldigt tacksam för! Jag får försöka med egengjord lax nästa gång i stället. För det måste ju vara mycket godare!
När jag kommer till Mallorca ska jag laga en massa gott till honom. Nu blir det mest burkar, det är enkelt nu när han just börjat med mat, och bra att gå igenom de flesta smaker.

Nej, nu tror jag minsann det blir en liten mysstund på soffan med N och lite Vänner. Världens bästa serie! Jag kan aldrig få nog. Vi har inte tittat på några avsnitt nu under vintern, för att vi ska riktigt längta efter dom igen. Och nu gör vi det. Det kanske låter lite löjligt, men det är det inte. Det finns inget på tv som får mig att skratta mer!

Mycket att fira

Igår var jag och N på bio. Valkyria blev det. Den var jättebra och vi hade en mysig kväll i stan. En liten promenad, ett glas vin och en bio... Lagom firande av födelsedag- alla hjärtas dag- och bröllopsdag. O var hos mormor och morfar. Han känner sig i stort sätt lika trygg hos dom som hos mig och N så det känns väldigt bra att lämna honom hos dom. Eller väldigt bra är väl att överdriva. Men mycket bättre hos dom än hos någon annan i alla fall. Sedan vill jag ju bara att han ska vara med mig hela tiden, men samtidigt få lite egentid. Det går ju förstås inte ihop.

Idag var det alltså alla hjärtans dag. En dag som vi aldrig firar. Vi bestämmer nog hellre vilken dag vi vill fira våra "hjärtan", det är roligare när det kommer spontant tycker jag. Dessutom är ju N's födelsedag bara några dagar innan och vår bröllopsdag bara några dagar efter, så det finns nog att fira den veckan. Men trots detta hade jag köpt en liten present till O. Lite fiskar han kan ha i badet. Dom var verkligen populära! Han har inte testat dom i vattnet ännu men dom gick lika bra på land!

Ikväll var vi hembjudna till moster L. Vi fick kräftor och en massa annat gott, slurp. Mina föräldrar var också med, och dessutom min bästa kompis-kusin L och hennes familj. Hon har fortfarande inte fått sin bebis! Nu är det nästan två veckor sedan vi trodde han skulle komma, då de första förvärkarna började. Men nej då. Söndag kväll förra veckan började riktiga värkar, precis så ofta dom "ska" komma, och precis så långa dom "ska" vara, och precis så onda dom "ska" vara. Dom åkte in till sjukhuset, ctg kurvan kollades och värkarna fortsatte. I ett par timmar till, sedan stannade det bara upp. Dom stannade över natten på sjukhuset i hopp om att dom skulle komma tillbaka, men nej! Och dom har fortfarande inte gjort det! Väldigt skumt. En envis rackare! Tredje barnet blir det och dessutom arbetar hon med förlossningar dagarna i ända, men ändå blev hon alltså hemskickad från sjukhuset. Hon var inte så glad. Och är det väl fortfarande inte.
Jag, som hon, vill att han ska komma nu. Om tre veckor åker jag tillbaka till Mallorca, och jag vill hinna se honom först... många gånger!

Kalas!

Idag har vi haft en riktigt mysig dag. O sov jättebra i natt vilket ju alltid är ett plus. Efter någon timma väckte vi N, jag sjöng lite, O ville inte sjunga med. Däremot hade han på sig sin söta body som jag gjorde åt honom igår. Och så höll han presenten som var ett halsband med en namnbricka som det stod Oskar på, ett sådant där som man kan sätta på fler om man får fler barn. Jag hoppas det blir fler brickor...

N blev jätteglad för sina överraskningar!

Vi tog en skön promenad ner till hamnen och fikade medan O sov i sin vagn. Lite quality time som vi kallar det. Sedan jobbade N lite på musiken och vi var lata och beställde hem pizza.

På eftermiddagen hade vi lite familj här på kalas. Det blev fika med vaniljkaka, eller sverigekaka som den också kallas, och marängsviss. Mums vad gott!

Gratis bio!

Kolla vad jag fick i posten idag! En gratis bio biljett. Wow, vad glad jag blev. Jag fick den genom gratisbio.se, jag blev ju medlem där för ett par veckor sedan och har redan fått en hel del gratis saker, trots att jag inte ens kommit upp i de poängen man ska ha för att tex få en gratis biobiljett. Detta var någon present dom hade för en vecka sedan, hur grymt som helst. Jag och N ska nämligen på bio på fredag för att fira hans födelsedag och vår bröllopsdag som kommer upp.



Om ni vill vara med och få gratis grejer så är det bara att klicka på länken vid sidan av inläggen!

Mycket prat och lite skrik

Bla bla bla bla

Bla bla bla

Oj vad O har pratat idag! Och skrikit. Men inte för att han varit arg, mest för att han kan. Han kom på det där skrikljudet för ganska länge sedan, men glömde bort det ett tag. Igår och idag är det i stort sätt allt vi hört. En högljud liten pojk har vi! Det är ju bra att han övar på sina ljud. Däremot förstår jag inte varför han ska öva så mycket mer på de arga ljuden...
Tänkte lägga in en video på när han pratar, men det tar för lång tid så det får vänta.

Idag har vi inte gjort så mycket. Jag har bakat litegrand. N fyller år imorgon. Men han vill absolut inte ha kalas! Men det kommer lite familj hit och dricker kaffe och äter smaskiga saker, sedan får han kalla det vad han vill. Han kan ju inte säga att folk inte kan komma och fika eller hur?!

Usch, fika har det varit alldeles för mycket av här i Sverige... Även om jag rasar i vikt från amningen så känns det som om min mage blir tjockare och tjockare av allt onyttigt jag smäller i mig. Jag är lite rädd att när jag slutar amma, och förhoppningsvis går upp i vikt igen, så kanske jag går upp för mycket i stället. I alla fall om jag fortsätter att äta som jag gör nu. Jag ser i alla fall fram emot att gå upp lite i vikt, just nu bara hänger alla kläder. Det är inget kul att shoppa när jag inte vet hur mycket jag kommer att gå upp sedan, och dessutom är mitt ansikte alldeles för smalt. Men som sagt, det kommer nog ändras snart.

Jag tog lite kort på O som vanligt. Han är nog trött på att ha den där blixten i ansiktet hela tiden. Om dom små skulle kunna prata skulle dom nog ha en hel del att säga till om. "Jag vill inte ha den fula tröjan", "Kan jag få äta i fred, utan att femtioelva personer stirrar på mig?", "Kan du sluta berätta för alla hur mycket eller lite jag bajsar"...

-Okej, ett kort då

-Maaaaamma!

-Nu får du ta och lägga av, jag får ju ont i ögonen!

En nyttig dag

I natt vaknade O 4.30, precis som han gjort de senaste dagarna. Jag ammade honom och lade ner han i hans säng igen. Det har fungerat jättebra de senaste dagarna. Men inte i natt. Han ville inte somna om! Han började gråta, jag försökte med nappen men det fungerade inte. Jag brukar inte byta blöja på natten längre, men tänkte att det kanske var bäst att göra det, eftersom han äter mer nu kanske det behövs tänkte jag. Det var inte populärt (och helt onödigt), han skrek och skrek och skrek. Jag tröstade honom och försökte lägga ner han i sängen igen men det gick inte. Tillslut gick jag in i andra rummet med O, för att låta N få sova. Efter mycket om och men lyckades han somna. 6.15 var klockan då. Jag somnade bredvid honom.
Jag tycker inte om att gå upp klockan 5! Men som tur var sov han sedan längre än vanligt och vaknade inte förren 9.15, hur gott som helst.

Idag har varit en sådan där nyttig dag. Fick gjort massor när O sov på förmiddagen. Skickade lite jobb email, tog en lång härlig dusch, storstädade och tvättade. Tänk vad lätt det är, och hur fort det går när man väl gör sådana tråkiga saker. Varför ska man alltid skjuta upp det? Det är ju varken tråkigt eller jobbigt när man väl gör det.

Jag har även varit på två sköna promenader. Det är underbart med lite motion och frisk luft, men nu efteråt värker min kropp! Jag måste vara riktigt klen när min kropp gör så här ont efter ett par ynka promenader. Visst, jag går ju och bär på en liten kille också hela dagarna. Och efter att jag börjat ge honom extra mat så känns det som om han väger flera kilo mer. Nu är det ju inte ens en vecka, så det lär han inte göra. Men jag måste skylla min ynklighet på något!

Åh vad jag ser fram emot att åka tillbaka till Mallorca och ha en hel dag på spa...

Mmmm det är gott med mat

Utmaning 666

Nu har jag blivit utmanad både av Linda och Marit, så det är väl dags att anta utmaningen!

Här är reglerna:
- Gå in i mappen mina bilder.
- Gå till den sjätte mappen och välj därefter den sjätte bilden i den mappen.
- Visa bilden på bloggen och skriv något om den.
- Invitera sex stycken nya till att vara med på utmaningen.
- Länka till dem, och låt dem veta att de är utmanade.

Det blev det här kortet på fina Cachao som bodde hos oss under en längre tid på Mallorca. Han är hos sin husse nu, och jag hoppas han har det bra. Han börjar bli gammal nu...

Skickar utmaningen till Anna. Och det blir bara Anna jag skickar till eftersom jag inte läser så många bloggar just nu, och de flesta jag läser har redan blivit utmanade!

Det finns bra och dåliga sidor av allt!

Till exempel med att ha börjat med ersättning och smakportioner. Oj vad han äter min lilla pojk, han slänger sig efter skeden och vill bara ha mer och mer och mer. Och tar man bort flaskan blir han hysterisk, flaxar med armarna och gapar stort. Jag skrattar varje gång.

Det bästa är att han blivit väldigt mycket gladare på eftermiddagarna och kvällarna. Han behövde nog verkligen den där extra maten. Det är så skönt! De sista timmarna på kvällen har varit ganska så gnälliga de senaste. Men som sagt, nu är det något helt annat.

Så till det som kanske inte är lika bra. Blöjorna. Det har varit ganska lyxigt med blöjorna fram tills nu. Om det nu kan vara lyxigt med blöjor. Om man bara ammar så luktar blöjorna inte speciellt mycket nämligen. Dessutom kunde man få en bajsblöja en eller två gånger i veckan. Så ja, ganska lyxigt eller?! Dom dagarna har tagit slut. Ooooohhhh, det luktar inte hallon nu kan jag säga! Och en, två gånger per dag i stället för per vecka.
Som sagt, det finns bra och dåliga sidor med allt. Som tur är så har dom goda sidorna övertaget den här gången.

Dessutom har han sovit mycket bättre det senaste. De senaste tre nätterna har han vaknat 4.30 för mat och sedan somnat om till någon gång mellan 7- 8.30. Hur underbart som helst. Låt hoppas att det fortsätter så!

För övrigt har jag fått ett jättefint paket från go' boken. 4 olika böcker, superfina, som jag endast behövde betala 39kr i porto för! Är det inte härligt med gratis grejer?

Mamma= Dåligt samvete?

Som jag har skrivit förrut så har O haft en jobbig period med amningen nu, och det har bara blivit värre och värre. Han äter, skriker, äter, skriker... Riktigt frustrerande både för mig och honom. Idag fick jag nog och köpte ett paket med ersättning. Eller tillägg. Fast det är nog samma sak.

Mitt mål var att helamma tills han är 6 månader, och sedan börja med annat. Man hör ju från alla håll och hela tiden hur bra det är att amma, och bara amma, tills dom är 6 månader. Därför fick jag lite dåligt samvete. Men något var ju uppenbarligen fel! Antingen kom det inte tillräckligt fort, eller tillräckligt mycket... Dessutom är han ju lång och smal så det skadar nog inte med lite mer kött på benen. Vilket fall som helst så bestämde jag mig för att prova idag.
Jag ammade, gav han några teskedar med morot-smakis-portion, och gav honom sedan 100ml ersättning på flaska. Han slukade den utan problem! Så visst måste han vara hungrig. Jag gjorde samma sak innan han gick och lade sig. Innan jag gick och lade honom kanske det heter förresten. Och han slukade det då också.

Så då kände jag mig väldigt glad över att jag gav honom det. Och nöjd att jag ändå har lyckats helamma i över fem månader. Några veckor hit eller dit kan ju inte spela så stor roll eller hur?! Det är väl bättre att han får i sig tillräckligt med mat... Och jag kommer inte att sluta att amma ännu bara för att jag ger ersättning.
Låter det som om jag är nöjd och glad? Det är jag inte. Nu har jag dåligt samvete för att jag inte började ge honom det tidigare. Han har ju skrikt mer eller mindre i två veckor nu, han kanske har varit jättehungrig!

Är det så här det är att vara mamma? Ska man gå runt och ha dåligt samvete för allt hela tiden? Jag är rädd att det faktiskt är så... Jag är väl på väg att bli vuxen!

Ta ALLTID med extra kläder!

Ja, det är precis vad jag lärde mig idag. Att ha extra kläder till O i väskan. Det hade jag inte idag när vi gick på barnvagnsbio.

N kommenterade precis innan vi gick in i salongen, hur mycket alla mammor hade med sig. De flesta stod där med en stor vagn, en bärsele, två fulla väskor och en massa leksaker och filtar. Vi kom med vår lilla mini-bilstolsvagn och en ganska så tom skötväska.

Det var ganska mycket folk där i dag. Runt 30 personer, varav två pappor, och en massa bebisar. Vi satte oss längst uppe i salongen. O satte vi i hans bilstol på en stol bredvid oss. Han trivdes väldigt bra, satt och tittade imponerat på den stora skärmen och lekte lite med sina leksaker. Runt mitten av filmen började han gnälla lite grand så jag tog upp honom. Jag kände direkt en suspekt lukt.
Känsliga läsare titta bort!
Det visade sig att han hade bajsat, och eftersom han satt så pass lutad i hans bilstol så hade det runnit ut, upp mot ryggen, så att halva bodyn var full med bajs. HHHJJJÄÄÄÄLLLPPP. Vad skulle jag göra, jag hade ju inga extra kläder med mig. Jag har aldrig behövt det förrut!
Jag gick till toaletten med honom och fick ta av honom bodyn. Som tur var så var det ingenting på byxorna, men vad skulle jag göra? Gå tillbaka till salongen med honom i byxor och bar överkropp. Med 28 mammor och 2 pappor tittandes fördömande på mig???
Jag fick ta av mig min tröja och vira honom i. Sedan skuttade jag så snabbt jag kunde upp till översta raden, så att ingen skulle se mig. Stackars O fick sitta resten av tiden i hans jacka, utan någonting under. Han somnade i och för sig med en gång och verkade väldigt nöjd.

Usch, jag är en dålig mamma! Jag är säker på att alla andra som var där hade extra kläder med sig till sina bebisar. Och nästa gång så kommer min väska också vara lite fullare!!! Den är det faktiskt redan...

Yes!

Jaaa, han tyckte om det. Idag var vi och simmade i en varmvattens bassäng, och inte på ett badhus denna gången utan ett lugnt och skönt ställe.
Det var varmt i luften, varmt i vattnet och bara en annan mamma med hennes barn. O var ganska skeptisk till att börja med. Efter 5 minuter eller så, började han gråta lite så jag tog upp honom med en gång. Efter en minut tog vi ner honom i bassängen igen och då började han slappna av mer och mer. Sedan älskade han det! Det var väl inte så att han skrattade direkt, men han är ju ganska svårflörtad. Det såg mer ut som om han var helt avslappnad, som om det var något han gjorde varje dag. Vi var i poolen i 45 minuter. Det kändes väldigt bra att veta att han tycker om att bada även i poolen, och dessutom var det skönt för mig och N också, att flyta runt i en varm bassäng.

Riktigt skönt ju!

Bebisar och bilar

På morgonen tog jag O på en promenad och passade på att hälsa på min höggravida bästa kompis L. Hon hade haft förvärkar från i går kväll. Gud vad spännande! Hon har en vecka till beräknat födelsedatum, men h*n kommer nog imorgon tror jag. HAN kommer nog i morgon. För jag tror bestämt på att det är en pojke. Hon har två flickor redan, och de flesta tror nog på en tredje flicka. Men jag, och hon själv, tror på pojke.
Det är så spännande, jag lever mig tillbaka själv och kommer ihåg varje detalj av förvärkar, värkar, väntan, längtan, födseln, lyckan. Ja allt. Utan hur ont det faktiskt gjorde. Det är man bra på att glömma bort! Och tur är väl det, annars skulle det inte finnas många barn här i världen.

Sedan åkte jag, N och O till stan. Vi funderar på att byta vår bil till en annan mer ekonomisk bil. Vi älskar vår Ford Explorer som vi har nu, en stor amerikans bil. Men den drar fruktansvärt mycket bensin. Vi som kör massor varje dag på Mallorca och dessutom kör mellan Sverige och Mallorca, borde verkligen ha en bil som är billigare i bensin. Därför tittade vi runt litegrand. Tittade lite på hur det skulle fungera på att sälja en bil med utländska registrerings skyltar och så. Vi får se hur det går.
Egentligen har vi inte tänkt på detta i många dagar. Det är typisk oss. Vi kan få för oss något en dag, och sedan blir vi så uppe i det och kan inte tänka på något annat. Vem vet, om ett par dagar kanske vi har oss en ny gammal bil...

Ny månad, bra start

Ännu en natt då jag fick sova! Gud vad skönt. O somnade klockan nio som vanligt. Vaknade först 4.30 för mat, det tog visserligen en timma för honom att somna om men han var inte ledsen utan låg och pratade i sin säng. Sedan vaknade han 8.30. Som sagt, skönt!

Idag somnade han 20.30, och då fick jag kämpa för att hålla han vaken. Och det gör jag nog faktiskt de flesta kvällarna, för han blir ofta trött vid åtta tiden. Jag vill helst att han ska somna klockan nio så att han ska sova längre, jag tycker åtta är tidigt nog... Men egentligen kanske han skulle behöva lägga sig klockan åtta. Jag kanske bara är självisk.

Idag fick han smaka på sin första gröt. Det var precis lika populärt som allt annat han har smakat; potatis, blomkål, broccoli, morot och majs. Han skulle definitivt vara redo att byta ut ett mål, han älskar det. Och jag är också redo att byta ut ett mål och slippa en amning. Men så hör man överallt att det ska vara bäst att helamma tills dom är sex månader, så då får jag dåligt samvete och försöker hålla mig till smakportioner än så länge. Vi får se hur det går.
Något annat jag måste fundera över är om vi ska ge honom välling eller inte. Snart ska vi tillbaka till Mallorca och där finns ingen välling, så jag vet inte om det är någon idé att börja med det. Det är klart att jag kommer nog till Sverige flera gånger och kan köpa med mig, och vi har folk som kommer och hälsar på från Sverige, så det blir nog inte svårt att få tag på så sätt, men det kanske är onödigt. Dom klarar ju sig utan välling i alla andra länder!

1 februari idag! Vad tiden går fort. Och månaden började väldigt bra. Soligt och fint! Mysig fika i hamnen, god middag gjord av mig -dragonkyckling, mums, och bingolotto förstås.
Nu ska jag se om jag kan sätta in några av de ny-framkallade korten i O's "första bok".