Ingen bra dag...

Det började med att N frågade mig femtio-elva gånger om jag var på dåligt humör. Det var jag inte. Visst jag är trött efter att ha sovit dåligt i en månad och rastlös och uttråkad för att jag knappt får göra någonting. Men inte mer än vanligt. När han frågade den femtio-tolfte gången så blev jag på dåligt humör! Och sedan har jag inte riktigt kunnat dra mig ur det.
När jag och N hade ätit en god middag här hemma och ultraljudet närmade sig så var jag i alla fall på väg ur mitt dåliga humör. Hade ju liksom inget att gnälla över egentligen, och jag ser alltid fram emot att se min lilla pojk på ultraljud! Men så kom jag till sjukhuset...

Doktorn som gjorde ultraljudet hade jag även förra gången, och jag förstod redan då att han är lite speciell. Han är den enda på hela sjukhuset som går runt i jeans, han ser mer ut som en mc kille eller nåt då han lunkar fram med sitt långa hår i en slarvig hästsvans.
Förra gången var han arg på oss för att vi inte hade papper med oss från tidigare undersökningar. Efter att ha förklarat att ingen sade till oss att ta med det, och efter att N "charmat" honom lite så var han ändå trevlig och visade och förklarade vad han gjorde.
I dag var N inte med, så jag försökte charma honom själv. Jag trodde först det fungerade, men det gjorde det nog inte. Han började med att visa hjärtat, navelsträngen och huvudet. Sedan sade han inget mer resten av undersökningen. Han gick över ett område, någonstans vid ryggen av bebisen, om och om igen. Klickade, mätte, gick lite fram och tillbaka över området, klickade, mätte... Hur länge som helst. Han sade inget och jag blev lite orolig att något var fel.
Helt plötsligt var han klar och sade till mig att torka bort allt gel på magen. Jag frågade lite snabbt om allt såg bra ut, Ja, öhh, vi måste titta på bilderna, fick jag till svar. Och sedan sprang han i stort sätt ut ur rummet. Han var borta innan jag hunnit sätta mig upp på britsen.
Va?! Vad var det som hände? Nu blev jag ju jätteorolig. Jag vet att han inte är den som ska ge mig resultaten och så vidare, och att han är lite skum, men han kunde väl gjort det på ett lite bättre sätt eller?

Som tur var ska jag till min doktor på tisdag morgon och får väl reda på resultaten då, men det betyder ändå fyra hela dagar att gå och oroa sig! Ville även fråga hur mycket han väger nu ungefär, men det fanns ingen chans. Så nu är jag alltså på ännu dåligare humör.

AAAAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHHHHHHHHH

Ännu ett läkarbesök

Idag var det dags för doktorsbesök igen, vanlig kontroll. Det var fyra veckor sedan sist så det var dags för vägning, att kolla blodtryck och så vidare. Det känns som om jag gått upp fem kilo sedan senast, gissade på tre. Ett halv kilo hade jag gått upp! En halvt kilo... gud, bebisen måste ju gått upp mer än det nästan, och jag har ätit en massor!!!
Vår doktor var som vanligt igen, alltså virrig. Fick födelsedatum och vecka helt fel, men det ordnade sig som alltid.

Eftersom sammandragningarna fortsatt ville han göra ett snabbt ultraljud och kolla så att allt såg bra ut. Bebisen låg med huvudet ner, men jag tror inte att han var fixerad. Och jag hade öppnat mig 2 cm! Var inte öppen någonting för en vecka sedan. Om det inte skulle varit så att jag läst på och vet att man kan vara öppen 2 cm många veckor så skulle jag nog fått lite panik. Det låter ju verkligen som att det är på gång eller hur?! Doktorn sade Jag tror inte att det är på gång riktigt ännu, det kan hända att han kommer lite innan BF, men jag vet inte... Han skulle alltså lika gärna inte behövt säga någonting.
Allt annat såg bra ut. Jag ska tillbaka på torsdag för ett mer genomgående ultraljud, det blir sent torsdag eftermiddag och det betyder att jag får gå utan N för första gången, eftersom han måste jobba. Tror kanske att dom kommer uppskatta vikt då, så det ska bli spännande. Sedan ska jag tillbaka nästa tisdag för mer tester.

Jag tycker det är häftigt att det händer grejer nu, även om det kommer ta sex veckor till, eller ännu mer, så händer det ju mycket nu; jag har öppnat mig, har sammandragningar, går till doktorn var och varannan dag...

Nu vill jag ännu mer börja med barnrummet och fixa med allt annat som ska vara gjort innan lillen kommer. Nu får det vara nog med att sitta still! (Tyvärr håller inte doktorn med...)

Lite shopping och mycket sammandragningar...

Nu har jag försökt ta det lugnt i några dagar... Det går sådär. Inget kul alls faktiskt. Tänkte att det kan ju inte vara så farligt att röra sig och göra lite saker i alla fall, så länge jag inte lyfter saker, skrubbar golv och så vidare.
Så igår åkte jag och N och shoppade lite bebissaker, småsaker som skötbädd så vi kan göra om vårt skrivbord till skötbord, lampor till barnrummet, tvättlappar och sånt där. Ville också köpa en bilstol men hittade ingen. Vet dock vilken jag vill ha nu så hoppas på att kunna hitta den här någonstans. Vi gick till flera affärer, kom hem framåt eftermiddagen och sedan gick jag och tittade på N's show. Då började sammandragningarna igen, hade massor igen hela kvällen, och så mådde jag illa hela natten (om det nu hade något med det att göra). Antar att det betyder att det faktiskt gör skillnad, att jag får fler sd om jag är uppe och gör saker. Så nu är det tillbaka till soffan och datorn! En vecka kvar!

Och sex veckor kvar till beräknad födsel. Även om N numera tror att han kommer komma en månad innan. Vilket fall som helst går det framåt med stormsteg. Jag får fortfarande "uppenbarelser" då jag förstår att jag faktiskt ska bli mamma, även om jag borde förstått det för länge sedan. Åh vad jag längtar nu! Jag försöker tänkta hela tiden att han inte kommer att komma tidigt, annars kommer det ju kännas som om man går på övertid även om han kommer på bf dagen.

Nej, nu ska jag ta en kalldusch eftersom poolen är förbjuden denna veckan. JAG ÄR VARM!!!

Ja, jag mår bra!!!

Det är inte lätt att sitta/ ligga still när man känner sig helt frisk! Tycker synd om N som nu måste göra allt i hemmet plus att jobba som vanligt. Men det är bara att lyssna till doktorn! Det är ju trots allt bara 10 dagar... 9 nu. Har i alla fall varit med och gjort en rejäl och välbehövlig matshopping, även om jag mest gick vid sidan av vagnen och pekade på vad jag ville ha. Det blev massor av saker för grillning och massor av glass, mums. Blev lite snurrig när jag gick där eftersom jag legat ner i två dagar i stort sätt.

Något har i alla fall hjälpt mot sammandragningarna. Om det är sprutorna jag fick eller om det är antibiotikan vet jag inte, men idag har det varit mycket bättre. Fick första sd vid ett och har inte haft mer än högst 10 sammanlagt på hela dagen, så det känns skönt. Däremot ligger han och trycker väldigt nedåt idag och jag går som en vaggande kossa! Känns som om han vuxit till dubbla storleken på en dag.

Alla jag och N träffar nu frågar bekymrat hur det är med mig, ryktena går snabbt som överallt. JAG MÅR BRA!!! Det är också mycket snack om huruvida han kommer att titta ut tidigare än beräknat. Inte minst från N, som egentligen har trott det hela tiden, och nu ännu mer. Jag tror nog fortfarande att han kommer stanna till närheten av beräknat förlossningsdatum, men att jag inte kommer gå över tiden något längre i alla fall. Fast det är klart, det kanske bara är önsketänkande.

Vädret de senaste dagarna har varit ganska skönt. Lite svalare än vanligt och lite moln som kommit och gått. Idag kunde jag ligga i hängmattan och läsa lite, utan att svettas ihjäl, och få lite frisk luft. Perfekt för mig som dessutom inte får bada nu heller för infektionsrisk. Undra om det också bara gäller dessa 10 dagarna förresten, men det får vi hoppas!

Du måste vänta 10 dagar till!

Igår sade jag till N att vi kanske skulle ringa till vår doktor och fråga om han tyckte vi skulle komma in och kolla upp sammandragningarna (=sd) eller inte. Har tid med honom nästa vecka, men sd har ökat mycket sedan jag kom tillbaka till Sverige, och var uppe i runt 5 i timman. Fortfarande inte onda men man vill ju veta att allt ser bra ut. Vi bestämde att vi inte kunde förlora något på att ringa i alla fall.

Tillslut fick vi lokaliserat honom, han var på ett sjukhus i palma och förlöste en bebis. Han hälsade genom sköterskan att vi kunde komma till det sjukhuset om vi ville så kunde han möta upp oss där. Jag hatar verkligen att vara till besvär och var inte speciellt sugen på att gå. Samtidigt som jag ville veta om något var fel så hade jag ju heller inte ont eller så. Efter mycket övertalande från N så åkte vi i alla fall in. Planen var att vi kunde titta runt på sjukhuset för att se om vi kan tänka oss att föda där, träffa vår doktor lite snabbt, ta ett par tester och sedan köra hem och förbereda oss för en mysig middag ute. N hade en ledig kväll, och det händer ju inte speciellt ofta så det hade vi verkligen sett fram emot!

Precis som alltid med oss så gick det inte riktigt som vi trott. Vi anmälde oss i receptionen och hann knappt sätta oss ner innan dom ropade in oss. Wow, tänkte vi, det här måste vara rekordsnabbt! Vi gick till ett litet rum där en sköterska kom och tog lite blodtester. Sedan satt vi där i en evighet. En annan sköterska kom och frågade vad vi ville ha för slags rum. Öh, vi hade ju liksom inte tänkt att stanna så länge, vad ska vi med ett rum till? Det visade sig att vi skulle vänta där inne istället, ta mer tester där och vänta på vår doktor. Okej, inte så mycket att göra.

Fick ta urintest, gyntest för att se att jag inte öppnat mig, ctg kurva för att mäta bebisens hjärtljud och mina sammandragningar. Jag fick en spruta för att stoppa värkarna, ta mer blodtest och fick dropp. Hallå, hur hände detta? Från att vilja ha lite rådgivning av doktorn så låg jag helt plötsligt på en sjukhussäng och gjorde miljoner tester samtidigt som vi försökte förklara för varje ny sköterska att jag mår ju faktiskt bra!

Vi tittade konstant på klockan, som blev mer och mer, och tänkte bara på våran goda middag på våran favoritrestaurang. Vi kom till sjukhuset klockan två, och klockan nio, äntligen, kom vår doktor. Jiippii, nu skulle vi få gå tänkte vi! Men nej. Han sade att alla tester såg bra ut som kommit tillbaka, de väntade fortfarande på något. Han ville att jag skulle stanna över natten eftersom jag fått sprutan som dom inte visste hur jag skulle reagera på och för att alla tester inte var tillbaka. Jag ville börja gråta, ville verkligen inte stanna där över natten! Men, inte mycket att göra.

N fixade så att jag fick mat (äcklig sjukhus mat) och tv och så gick han vid tio. Min plan var att försöka somna så fort som möjligt och sedan vakna lagom till att N kom tillbaka på morgonen, vid åtta. Den planen gick inte heller så bra, vaknade varje timma för att sedan vara klarvaken klockan 4.30... var glad att jag hade tv i alla fall.

N kom som lovat klockan åtta och vår doktor kom strax innan 8.30. Han sade att alla tester såg bra ut. Han sade att eftersom jag nu bara hade 2 sammandragningar i timman så var det ingen fara och jag kunde gå hem.

Jag ska nu äta antibiotika i åtta dagar, i fall det är en infektion på gång som dom inte kan se. Dessutom är jag beordrad sängläge i ca 10 dagar. Dom vill inte att bebisen ska försöka ta sig ut inom dessa 10 dagar. Kommer han efter räknas det inte längre som för tidigt födsel, så då är det ingen fara. Han trodde ändå att om inget nytt skulle hända den här veckan så kommer han nog som beräknat.

Våran mysigt planerade kväll hände ju inte direkt, men nu när det är gjort känns det bra att ha tagit alla tester och veta att det är okej. Inte så kul att inte få göra något, men å andra sidan är det ju inte en lång period.

Framför allt fick vi oss en liten tankeställare, och förstod plötsligt hur nära det är nu, om han kommer tidigt eller inte!

En annan sak som är bra så här efteråt är att vi fått "känna" på sjukhuset lite. Även om jag inte alls var glad av att vara där igår så är vi väldigt positiva till sjukhuset. Rummet vi fick (nu kanske man inte alltid får ett sådant stort med ändå) var fantastiskt med två sängar i sovrummet, fåtölj och tv, ett vardagsrum med soffor, skrivbord, tv och kylskåp och ett jättefräscht badrum. Dessutom var alla, och det var många vi träffade, från personalen väldigt glada och trevliga, och det är inte alltid självklart i Spanien! Dom har ju lite annat temperament än oss... Och alla andra salar och liknande vi såg verkade bra och fina. Jag tror vi skulle bli riktigt bra omhändertagna där.

Nu är jag trött. Trött på att ligga ner, som jag gjort mer eller mindre sedan klockan 2 igår, men också grymt trött efter en natt med kanske 3 timmars sömn. Så tidigt i säng!!!

Privatförsäkring i Spanien= Många timmar på sjukhuset men rum finare än många hotellrum!

Dom inte så bra sidorna med att vara gravid

I natt sov jag med sex kuddar. Skulle nog kunna ha användning för ett par till, men min man måste ju också få ha en kudde stackarn. Två under huvudet för att kunna andas lite lättare när det trycker på lungorna, en under magen, en mellan knäna, en under fötterna och en bak vid ryggen... Jag vaknar mer och mer för varje natt nu, men som tur är kan jag ju sova hur länge jag vill och ändå få ihop mina åtta timmars sömn eller vad det nu kan bli.

En annan "rolig" sak med graviditeten är alla nyuppkomna celluliter. Nog för att jag hade en del på låren innan, men det här är ju löjligt, hela låren är fyllda med äckliga små gropar... Jag antar (eller hoppas kanske) att det är för att man samlar på sig vatten och att det mesta försvinner igen efter förlossningen. Eller ska jag behöva se ut så här nu?

Kanske inget trevligt inlägg idag, men man måste ju få skriva av sig, någon annan måste ju känna igen sig... eller? Att det blir svårare att göra saker i slutet av graviditeten är kanske inte någon nyhet, men man förstår nog inte ritigt förrens man är där. Vardagliga saker som att knyta skorna och böja sig ner för att ta någonting är inte längre så lätt. Och detta trots att jag får höra hela tiden vilken "liten" söt mage jag har. Men det jag mest tänker på just nu är rakningen... Det blir svårare för varje gång! Det är ju ändå sommar, och jag spenderar en hel del tid i poolen, och jag som de flesta vill inte sitta där med hår som sticker ut åt alla håll. Benen fungerar fortfarande ganska bra, man kan ju i alla fall se om man missat något, bikinilinjen ska vi inte prata om!

Igår satt jag och letade efter roliga förlossningsberättelser och hittade den här som jag skrattade länge och högt åt!

En jobbarkompis var med om detta:
Läkaren stack ner huvudet mellan benen o kläckte kommentaren:
- Här var det mycket hår.
Min kollega ursäktade sig genast o sa:
- Ja, jag hann inte raka mig innan vi åkte. Förlåt!
Läkaren:- Jag menar på barnets huvud!!
Min kollega skämdes som en hund.../

Den är tagen från http://www.bbhumor.se/ och där finns flera roliga historier om ni vill roa er med något!

7 veckor= 48 dagar= ca 1 och en halv månad kvar!

Idag var det dags för en ny magbild. Men jag var inte alls organiserad idag. Kortet blev taget från fel sida och jag har ett svart linne på mig... Jag vet att det kanske inte verkar spela någon roll, men det är sådant jag alltid stör mig på. Undra vad jag ska göra nästa gång nu, ska jag nu fortsätta ta på denna sidan eller ska jag gå tillbaka till den "vanliga". Hmm, jag får nog verkligen ta och fundera över detta.

Och det har jag tid med, för jag är ju ledig! Det är så underbart att gå hemma. N är ju hemma med mig hela dagarna och sedan går han vid 7-8 på kvällen när jag ändå är för seg för att göra något.

Nu är jag alltså inne i vecka 34, har mindre än 50 dagar kvar. Ibland kan jag inte bestämma mig för om det är mycket eller lite. Jag tycker tiden går fort och långsamt på samma gång. Jag längtar mer och mer för varje dag men tycker inte att graviditeten är speciellt jobbig ändå, inte så att jag funderar på att krysta ut honom just nu i alla fall!



v31


v 33

Tillbaka från den svenska sommaren

Nu är jag hemma i Spanien efter en veckas svensk sommar. Det var en riktigt härlig skärgårdsvecka, och även om det pratas och klagas en hel del om vädret där borta så tyckte jag det var helt okej! Visst blev det ingen båttur, men det regnade åtminstone inte hela veckan, så man kunde ju i alla fall vara ute.

Det jag mest förundrades över när jag kom till Sverige var hur min hud gick från len sommarhud till krokodilskinns hud och spruckna vinter läppar på en dag! Så stor skillnad är det alltså på luftfuktigheten. Och hur grönt det är! Har inte kunnat åka till Sverige på många år på sommaren och har glömt bort det där. Det är så fint med alla blommor och gröna löv överallt, ser ut som ett helt annat ställe än på vintern. Dessutom, vilket i och för sig inte är en nyhet för mig, men som jag uppskattar varje gång, är hur "mjukt" vatten där är. Här behöver jag ett kilo balsam för att borsta igenom håret efter en dusch och skulle aldrig kunna ta bort mascaran utan ansiktstvätt. I Sverige kan jag använda bara vatten och ändå borsta igenom håret och få bort mascaran lättare!

Jag fick en sista överraskning innan jag åkte tillbaka. Vi hade inte planerat att göra någonting i går kväll eftersom jag skulle flyga tidigt idag, och helt plötsligt från ingenstans kom min supermoster och sade att hon skulle bjuda på kräftor!!! GUD VAD GOTT!!! Kunde inte bli en bättre avslutning på veckan.

Nu är jag som sagt tillbaka hemma. Började svettas med en gång... förstås, och har redan hunnit hoppa i poolen ett par gånger. I eftermiddag/ kväll har jag haft en massa sammandragningar igen och mår dessutom lite illa, men jag antar att det bara är från resan och tröttheten, så ikväll blir det tidigt i säng.

Här kommer lite semesterbilder:

Fika, blöjspann och grillgaffel

Nu är veckan i Sverige nästan slut. En dag kvar. Det blev aldrig någon båttur, vädret har inte direkt varit på topp. Det gör i och för sig inte mig speciellt mycket... vädret alltså. Det har inte regnat och det har varit tillräckligt varmt för mig att klara mig med mina sommarkläder (vilket ju är det enda jag har som passar), men inte så varmt att jag behövt gå runt och svettas (vilket jag måste förbereda mig på att göra snart igen). Så för att använda Sveriges bästa ord; lagom!

På den här veckan har jag hunnit med shopping, fika, bio, fika, utflykt till marstrand, fika, att hälsa på folk, fika, utekväll med släktingar, fika, shopping, fika. Jag har en viss aning om att de där 2 kilona per månad som jag stadigt gått upp det sista kommer ändras drastiskt till 4 eller så efter denna veckan. Vi får väl se vad vågen står på nästa gång jag kommer till doktorn.

Idag har jag hämtat upp en gratis present man kan få när man är gravid. "Pampers Baby Basics Box": en blöjspann och en massa gratisprover på blöjor, våtservetter och så vidare. Man kan ju undra varför jag hämtar ut en stor blöjspann när jag faktiskt bor i Spanien. Svaret är väl att grattis är gott. Och eftersom den till och med precis får plats i min väska, så tänker jag till och med ta hem den till Spanien i stället för att lämna den hos blivande mormor och morfar. Jag undrar vad N säger när jag öppnar min väska och han ser en stor plastspann... Men jag vet att han skulle gjort likadant! Han sade till och med till mig att köpa alla nappar och nappflaskor och sånt att ta med hem. Hallå, vi har nappar och nappflaskor i Spanien också! Ja, det är sant! En napp kommer dock att finnas i resväskan, för det fanns också med i gratispaketet.

Förrutom det där gratispaketet så har jag också fått köpt regnskygg och insektsnät till vagnen och ett par små söta tröjor till. Det är farligt med rea. En annan sak jag köpt på rean idag är en grillgaffel, nej så hette det inte förresten (förlåt pappa) en elektrisk grilltändare tror jag det heter. Rättare sagt köpte jag två. En till oss själva och en till våra vänner. Den här elektriska grilltändaren ska vara en väldigt bra uppfinning. Värmer upp kolen till glöd på ca 15 minuter, så hej då tändvätska och hårtork! Miljövänligt, snabbt och lätt! N och hans vän P brukar hacka ner väldigt mycket på folk med gasgrill, dom tycker det är fusk och inte manligt nog tror jag. Jag hoppas att dom inte tycker att detta "verktyg" är fusk, för jag tycker det verkar hur bra som helst!

Jag och Angelina

Det blev ingen båttur. Inte idag i alla fall eftersom det var alldeles för blåsigt.

Så idag har jag och mamma varit och shoppat lite nere i hamnen (och fikat förstås, men det är kanske införstått i shoppat?!). Idag har jag köpt de första bebis kläderna! Oj vad roligt det var, speciellt då det är rea här med och jag hittade ursöta kläder för knappt några pengar. Så nu har jag alltså börjat bebis shoppingen... och tror nog den kommer fortsätta med rasande fart.

Bion igår kväll var jättekul. Vi hade en tjejkväll, fikade lite innan (förstås) och satte oss sedan i biosalongen. Underbart stor och ny sal med jätteskärm. Mamma Mia! blev det alltså. Jag måste ju helt enkelt se den eftersom vi har gjort småuppsättningar av den musikalen i flera år redan och dessutom är lite halv besatta av Abba. Jag hade nog inte förväntat mig så mycket av filmen, tyckte mest det skulle vara kul att se hur dom hade utformat den. Och visst, sångmässigt så är den kanske inte en hit, men grymt bra ändå! Väldigt rolig från början till slut med mycket humor och mycket som händer hela tiden. Så jag lämnade alltså bion glad i hågen! Vill bara tillägga att jag inte var en av dom som sjöng med och applåderade till filmen... Jag lämnade den biten till mamma.

Jag hade en av mina nyinköpta klänningar på mig när vi var där, och det verkade som om jag var helt rätt i modet eftersom vi hörde några säga Titta där, en sådan klänning hade Angelina Jolie också när hon var gravid! Så från att ha gått runt med trasiga byxor och för små kläder, stoltserar jag alltså numera runt som dom stora kändisarna i snygga klänningar. Behöver jag tillägga att jag betalade 300 kronor för denna klänningen och inte riktigt tror på att Angelina Jolie har samma... Äh, någon lurade jag i alla fall!

Med flyg och båt

Ja, så var jag i Sverige igen! Resan i går gick över förväntan. N följde med mig till incheckningen. Planen var att jag skulle se så där lite extra gravid ut så att dom skulle ge mig en bra plats i planet, vi var också där i god tid, så det såg bra ut. Men, vi valde förstås fel kö, precis som vi alltid gör. Det fanns två köer som var ungefär lika långa, så vi tog första bästa. Eller ja, första, inte bästa. Det visade sig att i vår kö var det 1 dam som gjorde incheckningarna och i den andra kön var dom två, vilket förstås betydde att den andra kön gick dubbelt så fort. Folk som kom en halvtimma efter mig hade checkat in innan mig! Jag lyckades till och med bli den sista incheckade för göteborgs flyget, fråga mig inte hur det gick till... Det i sin tur betydde ju att det inte spelade någon roll hur gravid jag såg ut eftersom jag var sist på. Så är det alltid när N och jag gör någonting.

Väl på planet dock visade det sig att jag hade väldigt tur, jag fick tre säten för mig själv plus att jag inte hade någon bakom mig. Så jag kunde ligga ner, luta mig bakåt, sitta med benen upp... ja välja och vraka, och det gjorde att flygresan inte blev så hemsk som jag trott.

Idag har jag mest sprungit runt till alla för att hinna träffa så många som möjligt. Jag har hunnit fika tre gånger redan idag, och har en känsla av att det blir ett par till innan dagen är slut. Det är så det brukar se ut när jag kommer till Sverige och hälsar på, jag hinner inte mycket mer än att springa runt och fika.
Den här veckan är lite annorlunda förstås, det är ju sommar (jag brukar aldrig kunna hälsa på på sommaren annars) och folk har semester. Så vissa är borta på andra håll i veckan. Och vad ska jag göra då? Jo, åka båt! Jag ska åka med min mamma och pappa i båten i morgon över ett par nätter. Jag vet inte ens om det är för ett par nätter, obestämd tid... Jag har inte sovit i en liten båt sedan jag var liten. Stora båtar, massor. Men inte små.

Nu måste jag iväg till en kompis, innan jag ska åka in till stan med mamma och mina svägerskor och titta på Mamma Mia! Och om jag inte skriver på ett tag så vet ni att jag är fast på stora, vida havet.

Sol och bad

Idag har jag haft en underbar dag med N. Vi bestämde oss för att åka till vår favoritstrand, Cala San Vicente, för första gången den här säsongen. Oj vad dåligt förresten, nästan mitten av juli och idag var första dagen där...
Det var i alla fall underbart. Jag blev inte så rastlös som jag trodde jag skulle bli. Det var en härlig bris så jag höll heller inte på att dö av värme, och vattnet var så klart och friskt som det alltid är där! En helt underbart avslappnande dag. Självklart brände vi oss båda, men det får man ta. Vi tog faktiskt på solfaktor 15... men då hade vi redan legat i solen i tre timmar så det hjälpte nog inte så mycket.

Imorgon åker jag till Sverige, och även om det ska bli skönt att slippa jobb, slippa att dö av värme och dessutom träffa släkt och vänner, så hatar jag att lämna N! Och dessutom ser jag inte alls fram emot flygturen, tycker inte om det i vanliga fall så kan tänka mig att det blir ännu mer långtråkigt och obekvämt nu.

Längtan...

Jag längtar efter min bebis... Och det är ju bra förstås, för ett tag var jag ju rädd att jag inte skulle vara helt redo. Men det är jag nu. Helt och hållet. Jag vill förstås inte att han ska komma ut precis nu, jag har ju trots allt drygt åtta veckor kvar till beräknad förlossning, så jag hoppas han stannar i magen några veckor till. Jag tror man längtar mer ju mer man känner av bebisen. Han rör sig så mycket hela tiden, sticker ut armar och ben över hela magen och vänder och vrider. Det gör att det blir lättare att förstå att det är en liten varelse där inne.

Jag tycker fortfarande att det är underbart att vara gravid, men nu märks det att det börjar närma sig. Magen är i vägen mer och mer, det blir svårare och svårare att sova, blir trött fort, ont i ryggen och allt det där. Dessutom får jag massor av kramper i vader och fötter, aj aj aj. Och så dom där sammandragningarna... Idag har jag haft ganska så många igen så nu har jag börjat ta dubbla doser av magnesiumtabletterna eftersom tre om dagen inte verkade hjälpa. Men trots alla de sakerna känner jag mig lyckligt lottad som har haft en sådan lätt graviditet än så länge. Hoppas slutspörten går lika bra.

Åtta veckor kvar... Det kommer säkert kännas jättesegt de sista veckorna, men just nu har jag massor som jag ska/ vill hinna med innan lillkillen kommer. Nu på lördag ska jag flyga till Sverige i en vecka och hälsa på till exempel. Och när jag är hemma från det så ska barnrummet inredas, barnsaker/ kläder köpas, och andra saker förberedas.
Det känns som om jag har "lagom" många saker att göra innan det är dags!

Inget hår kvar...

Idag har jag gjort lagom mycket= inte mycket alls. Har inte haft mycket sammandragningar ännu i alla fall, så det kanske hjälpte.

Har varit hos hårfrisörskan. Har behövt gå dit säkert en månad redan men har inte blivit av. Håret var tråkigt och gick inte att få någon form på så det satt mest i en slarvig truls på huvudet och luggen, som gick nästan ner till hakan blev uppsatt med spännen.
Nu kom jag alltså iväg för klippning. Är det någon annan som inte tycker om att klippa sig? Åtminstone inte den dagen det görs. För det första klipper dom alltid mer än man vill och för det andra känns det så konstigt och ser konstigt ut efter stylingen. Tycker jag i alla fall. Andra dagen brukar kännas bättre, och tredje ännu bättre, kanske rent av bra, eftersom man då vant sig lite och hittat sitt eget sätt att styla det.

Idag sade jag att jag inte ville att hon skulle klippa för mycket så hon klippte inte så mycket på längden, men klippte upp håret jättemycket + använde den där hemska saxen som tunnar ut håret. Jag tycker det ser så läskigt ut när dom använder den, tror alltid att allt hår ska klippas av.
Så, sammanfattningen av min klippning, så här ett par timmar efter;

Om jag ska vara positiv:
-Skönt och friskt hår
-Mycket tunnare och svalare i värmen
-Luggen klippt så jag kan välja att ha den nere eller sätta upp den

Om jag ska vara negativ:
-Alldeles för tunnt, jag tycker faktiskt om att ha tjock hår
-Uppklippt så mycket att jag inte ens tror jag kan sätta upp det i en tofs vilket betyder att det svalaste alternativet= sätta upp håret, är borta

Har ni tänkt på att om jag skulle vända på det och först skriva de negativa sakerna och sedan de positiva så skulle jag automatiskt fått er att tro att jag blev nöjd i det stora hela...
Och skulle jag skriva det här imorgon så skulle jag nog också vänt på det. Men just nu tycker jag inte om det!

Äntligen!

Idag har vi äntligen gjort en liten avstickare i Palma för lite kläd-shopping. Underbart! Och ännu mer underbart när vi märkte att det var super rea och det fanns hur mycket billiga kläder som helst. Jag fick tag på tre klänningar och ett linne för 10€ styck, och ytterligare en klänning för lite mer pengar. Nu har jag kläder att ha på mig!!!
Det är nog första gången jag kommer hem med ungefär vad jag planerade att köpa. Jag var bara ute efter klänningar, det är det enda jag tycker är bekvämt just nu. Så skönt när det inte sitter åt i midjan och dessutom är det så svalt och skönt... aahhh. Och så är jag lite allmänt besatt av klänningar, bara älskar klänningar, skulle nog gå runt bara i klänningar varje dag hela året om jag kunde. Fast då behöver jag ha sådana här klännings-shopping-dagar oftare, för jag vill ju inte gå runt i samma hela tiden.

Det har varit en fullsmockad dag, ganska så mycket jobb men den där shopping timman gjorde att jag glömde allt det andra, jag var överlycklig resten av dagen. Som ett barn på julafton.

Har haft massor av sammandragningar i dag, speciellt i kväll. Undrar om det är för att jag har flängt runt så mycket eller om det är något annat... Jag får väl hålla lite koll och se om det fortsätter. Har också haft en period nu igen då jag är hungrig hela tiden! Usch vad jobbigt det är att vara konstant hungrig när det är så varmt ute att allt man vill äta är glass, is och vattenmelon.

Klockan är nu ett, natten till onsdag, och jag ska lägga mig och sova. Och drömma om mina nya klänningar.

9 veckor och 2 kalender månader...

Det är allt som är kvar! 9 veckor! Det går så grymt fort...

Igår kväll tänkte jag att det kanske är dags att börja läsa om förlossningar, så man har lite koll på hur det går till, när det är dags att åka in till sjukhuset och så vidare. Jag läste även en massa förslossningshistorier som folk skrivit. Ingen var den andra lik, precis som jag förväntat mig. Men det som om och om kom tillbaka var hur ont det gjorde, förstås.

Gick och lade mig och drömde såklart att det var dags för mig att föda barn, vilket jag nu drömt kanske fem gånger. Och i denna drömmen, som i alla de andra, gjorde det inte ont! Varenda gång drömmer jag att jag berättar för alla efteråt att det var ju inte alls farligt och jag hade inte det minsta ont under eller efter förlossningen. Vad är det för gömt behov jag har av att förtränga att det kommer göra ont?

Ny magbild idag. Magen växer ännu, även om det mest känns som om bebisen växer... oj vad lite plats han verkar ha.

För övrigt är jag bara grymt varm hela tiden. Det är väl de flesta här eftersom det är mellan 31-34 grader i skuggan varje dag, och har varit det i en månad eller så nu. Men jag tycker nog att jag brukar klara av värmen bättre än vad jag gör nu. Jag är så tacksam för pool och aircondition...

v29+1

v31+1

Semester

2 veckor med djur och barn. Japp nu är de två veckorna med mina brorsdöttrar över. Jag har nog aldrig sett så många djur på så kort tid. Jag har varit med dom och ridit, eller ja, dom har ridit och jag har släpats efter en envis pony. Vi har varit på Marineland och tittat på delfiner, sjölejon och alla andra vatten djur. Det kanske låter svalt och skönt, och det är det nog... för djuren som är i vattnet. Jag höll på att kollapsa av värme. Dessutom har vi varit på safari och tittat på apor, lejon, giraffer och alla andra djungel djur.
Sedan ska vi ju inte glömma alla insekter som barnen stolta och glada har kommit och visat för mig Titta vad gullig den är, den flög och satte sig på min hand. Dom som läst min blogg vet kanske att jag inte tycker att insekter är sådär jättesöta...

Så nu är alltså min brors och hans familjs semester över. Och nu börjar min!

Cachao har haft det jättekul med två barn här som lekt med honom så fort dom fått chansen. Han var också överlycklig över att dom lämnade den här lilla gröna gummi leksaken efter sig, som han försökt få tag på i en vecka nu. Fast när han sedan förstod att barnen inte kom tillbaka för att leka med honom och leksaken så såg han inte så lycklig ut längre...

I scream, you scream, we all scream for icecream!

Jag glömde ju att skriva det viktigaste av allt. Gissa vad doktorn sade var bra för mig att äta?! Glass!!! Jag skojar inte, han sade att det är bra för mig att äta glass! Alla som känner mig vet förstås att detta är det absolut det bästa jag vet, och jag äter gärna minst en glass om dagen. Men nu ska jag äta ännu mer, och inte ha dåligt samvete alls! Nu har jag precis slukat i mig en stor hemmagjord milkshake, mmmmmmmm.


Åh vad jag tycker om min doktor!

Den normala doktorn

Våran virriga doktor har helt plötsligt blivit normal!

Vi gick till doktorn igår för en vanlig koll och genomgång av blodtest och ultraljud jag nyss gjorde. Innan vi gick in så drog jag och N den vanliga ramsan öh, vad är ditt födelsedatum, och du är i vecka (och något som är helt fel), det är viktigt att du äter saker som sardiner, tonfisk, actimel etc etc etc. Och så skrattade vi lite och gjorde oss redo för att höra denna ramsan, för femtioelfte gången av doktorn.

Han sade ingenting av detta! Han började med att säga mitt födelsedatum, och detta helt rätt. Sedan räknade han ut vilken vecka jag var i, och fick rätt på dagen! 30+3. Jag och N tittade på varandra lite i chock. Järn värdet var lite lågt ännu så han började räkna upp saker som var bra för mig att äta, jaha, här kommer det tänkte jag. Men nej, helt nya saker denna gången, som att det är bra att ta järntabletterna med appelsin juice, och att det finns en hel del järn i jordgubbar (mums). Han sade i och för sig tonfisk igen, men rättade sig själv och sade att just det, det tycker ju inte du om, du är skandinav och vill bara äta lax och så skrattade han lite. Va?! Han kommer helt plötsligt ihåg saker.

Allting såg bra ut i alla fall, jag hade gått upp ytterligare 1,8 kilo, detta på tre veckor. Jag gissar på att jag kommer gå upp 4-5 kilo till de här sista veckorna, om jag fortsätter i denna takten i alla fall. De där dagarna då jag oroade mig för att jag inte gick upp något i vikt känns långt borta. 12-13 kilo totalt skulle jag tro att det blir, och det känns ju ganska normalt, och helt okej.

Det enda jag inte tyckte om med besöket idag är att jag fick gå från att äta två tabletter om dagen till att äta 6! Nu blir det en multivitamin, 2 järntabletter och 3 magnesium tabletter som jag ska äta för att jag har ganska mycket sammandragningar. Jag får snart skaffa mig en sådan där låda som äldre personer har, en sådan där med fack för varje dag så att man ska komma ihåg alla tabletter man måste ta.