En underbar dag på stranden?!

Nu har vi haft ett par sådana där härliga familjedagar. När man har dagarna lediga här så känns det som man är på semester. Underbart!
Igår var vi och åt god lunch ute, gick på ett mini zoo och matade djuren, vilket O tyckte var hysteriskt roligt, och avslutade med dopp i poolen.

Idag åkte vi i väg till en strand, vår favorit strand. Fast det förstås, nu vet jag inte om det kommer att vara det längre, förr brukade vi alltid åka till den här stranden för att komma i väg från sanden. Det kanske låter lite konstigt? Men dom har platåer på berget där man kan ligga på solstolar, och det passade oss utmärkt. Innan vi fick barn alltså. Nu kan vi inte ligga där uppe längre utan får trängas med alla barnfamiljer på den lilla stranden.

Det är mycket jobb att gå till stranden med en liten kille! För det första hade vi hela bilen full med grejer. Kylväska med drycker, frukt, mat till O och en massa annat. Handdukar, badkläder, extra kläder, leksaker... Alla saker satte vi på stora vagnen och släpade den fram på sanden medans vi bar på O. Ja ja, det är så här det är att ha barn tänkte vi. Bara att vänja sig. Och förbi oss skuttar en mamma och pappa med sina två små barn under armarna och typ en handduk och en badring!

Inte nog med alla saker vi hade med oss, vi köpte även ett tält. För det ska man ha när man har barn har vi hört. Det är ju väldigt praktiskt, inte speciellt svårt att sätta upp och skyddar från vind och sol. Men skyddar vad från vind och sol skulle man kunna fråga sig? För inte ville O sitta där inne. Han ville minsann ut och äta sand.
Dessutom var det inte precis lätt att få ner tältet. Efter några minuters fifflande stod jag med två långa tältpinnar som jag inte kunde få ihop eftersom jag samtidigt var tvungen att springa efter O och se till att han inte åt upp all sand på stranden. Och vinden hade tagit tag i tältet som hade slingrat sig runt N och han hittade inte ut. Och alla folk på stranden skrattade åt oss. Precis som vanligt då vill säga.

OBS. Bara en idyll!