Gud vad jag är trött på den dåliga, hemska och framför allt högljuda underhållningen från hotellet här bredvid! Visst är det skönt att veta att dom måste vara tysta klockan tolv. Men ibland behöver en trött mamma sova innan klockan tolv.
Och inte får jag någon sympati från N heller. Han jobbar ju de flesta kvällarna, men när han var hemma här om kvällen skulle han äntligen få höra hur högt det låter här! Vi hörde knappt någonting den kvällen, och nu tror han mig inte förstås.
Precis som med den förbannade knarrande sängen som jag klagat på. Ett tag var jag rädd att vi skulle väcka grannarna som den lät. Jag vaknade varje gång N vände sig i sängen, och hörde hur det gnisslade varje gång jag tog ett andetag. När jag tog upp det med N och sade att vi måste köpa en ny säng, sade han att han aldrig märkt det! Va?!
Då skulle han förstås gå och testa och se om det knarrade. Och vad hände? Det var helt tyst förstås. Och har varit sedan dess. Det är ju skönt i och för sig, men hallå, vad är det som händer?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
1 kommentar:
Hej, kan inte du lägga ut lite bilder från de där ljuvliga stränderna du skrev om! Jag har drömt om dem sedan dess. Vill också promenera längs en strand.
Jag har en tråkig nyhet Anna... För dig men inte för mig :-)! Mina fd alldeles för tajta vita jeans satt perfekt idag.
Så vem vet... du kanske inte kommer få ngr kläder. Men då får ju inte jag ngn takbox :-)
Ha det bra!
T
Skicka en kommentar