Nej nej nej

Idag vaknade jag med en sprängande huvudvärk. Gick upp och gjorde en kaffe eftersom det brukar vara den bästa, och enda, medicinen för mig. Det hjälpte inte alls idag. Tänkte inte så mycket på det förrens jag även märkte att jag började få ont i halsen. NEJ vill inte bli sjuk! För varje timma som gick av dagen blev jag lite värre och värre. Det gick från Äh det är nog ingen fara till Åh nej jag dör! Okej inte så där så att jag tror att jag ska dö på riktigt, som alla grabbar när dom blir sjuka, kanske mer Åh nej hur ska jag hinna detta?
Jag har för mycket att göra just nu, och det irriterar mig. Jag har inte gjort knappt någonting på flera månader, och om ett par veckor kommer det gå tillbaka till det livet. Men just nu, bara just dom här veckorna, har jag massor att göra. Jag hinner inte ta det lugnt och ligga nerbäddad nu. Och så kommer vi tillbaka till den där hjälplösheten som jag skrivit om förrut, som jag inte klarar av. Normalt sätt skulle jag försöka förtränga att jag är sjuk och jobba ändå, men nu har jag ju en bebis att tänka på, det kanske inte är bra att stressa och vara sjuk samtidigt... för honom alltså?!
Äh, det kanske är så att jag mår jättebra i morgon igen, det kanske är en "en-dags-förkylning"
... och så börjar förträngningen.