Tittut!

Idag utbrast en kompis till mig "men guuuud, var är dina bröst???".

Dom är borta! Innan jag blev gravid var dom lagom stora, när jag var gravid och ammade var dom stora och nu efteråt är dom alltså borta.
Mitt svar var bara "hellre barn än bröst", för ska jag vara helt ärlig så bryr jag mig inte det minsta. Och börjar jag bry mig någon gång så kan jag ju bara försöka bli gravid igen...

Lek och bus

Idag har vi haft gå-träning i trädgården. O tycker det är väldigt spännande att gå med sin lära-gå vagn!

Jag måste få tummen ur och gå och köpa nya batteri till kameran så att jag kan få lite bra kort igen! Mobilen är inte direkt lika bra...

Idag var det lite molnigt och vi (=läs "jag") ville inte bada idag. Så det blev mycket promenader och spring i stället.
O är så rolig att busa med nu. När han sitter i sin gåstol och jag säger något i stil med "nu kommer mamma och tar dig" så blir han alldeles galen och bara skriker och skrattar och viner fram som ett spjut. Jag tog ett litet videoklipp av det förrut men då jag tittade tillbaka på det förstod jag att ni skulle skratta mer åt mig än åt honom, vilket inte var poängen med videon, så den kommer inte upp på bloggen!

Mors dag

Idag har jag fått världens sötaste teckning från världens sötaste pojk!
Förrutom teckningen så spenderar jag och O hela dagen tillsammans. Så härligt! Fast det gör vi förstås varje dag.

Jag tror han fått hjälp att måla handen...

Horoskop

Så här står det i mitt horoskop idag, på igoogle.


You want to be spontaneous, yet playful activities may seem immature or even out of place today because your mind is set on more important things. Part of your current intelligence is your wisdom to set practical goals that are fully attainable. Your ambitions may not be as grandiose as you like, but there's still much for you to do, so save the partying for another day and get to work.

Gud vad det låter tråkigt!!!

Underbar...

Stor pojke!

Nu är O 9 månader! 9 månader och 2 dagar närmare bestämt.
Igår var vi på kontroll hos doktorn. O vägde nu 10.4 kg och var 74,5 cm lång. Och som vanligt fick vi höra en hel del "enorm" och "gigant". Det får vi nästan varje dag. Han är också stor om man jämför med spanska bebisar.

Hur stora var/är era barn vid 9 månader? Är O enorm?

Nu har O vinkat medvetet. Och han har lärt sig att klappa händerna. Dessutom sade han pappa och menade det igår! Åtminstone om ni frågar N.

Vad tycker ni?

Idag står det en artikel i aftonbladet om Anna Wahlgrens metoder att få bebisar att sova. Jag vet att det diskuteras mycket runt henne och hennes metoder.

Jag ser inget fel med att ta upp ett gråtande barn. Man måste väl få lära sig att vara trygg innan man faktiskt kan bli en trygg människa???
Frågar ni mig så tycker jag att någon skulle ta och trycka ner hennes huvud i sängen...
Men det är jag det...

En helt underbar dag!

Ja idag har det verkligen varit det. Helt underbart. N åkte iväg och jobbade tidigt så att vi skulle kunna få lite familjetid. Jag och O gick en promenad, gungade och njöt av det härliga vädret. När N kom hem gick vi tillsammans till stranden. Det var skönt att O kunde krypa runt där, skönt att inte behöva tänka på att han ska ställa sig mot allt och ramla på stengolvet. Mysigt att se mina pojkar bada ihop.
Efter det gick vi vidare till poolen och njöt lite till. Jag är härligt brun från solen (det är nog första gången jag är det redan i maj) och N är så där härligt rödfläckig, då det var hans premiär solning.

Nu är jag barnvakt och det blev bara tio minuters kaos idag. Visst, kvällen är inte över, men de sover båda två så jag är positiv!

Och som om det inte räcker, så har O haft på sig sina solglasögon en massor idag! Så nu känner jag att jag får valuta för pengarna. Dessutom har jag kommit på var jag ska köpa solglasögon, något jag alltid har problem med.
På barnavdelningen. För Os glasögon passar mig med! (Nu vet jag inte riktigt om det är en sak att hurra för, men som sagt, jag känner mig positiv just nu)

Och nej, bilderna är inte iscensatta, han hade verkligen solglasögonen så där mycket!

Barfota utan strumpor och skor...

Visst låter det härligt! Jag älskar i alla fall att vara barfota.
Och det hoppas jag att O kommer att göra också. För han kommer nog tyvärr få vara barfota i resten av sitt liv.

Vi har varit i alla skoaffärer som finns här nu, testat alla skor som finns. Inga skor passar Os fötter! Han har tjocka, breda fötter får vi höra. Det har han. Precis som sin morfar, och precis som sin mamma.

Så nu får O höra att han är gigant, enorm och har tjocka, breda fötter... Kul.

Zombie

Jag tror aldrig jag kommer att vänja mig vid att gå upp klockan sex.
Jag är verkligen som en zombie, och jag försöker med alla knep få O att sitta och leka stilla och fint bredvid mig så att jag kan slumra lite till. Det går förstås inte då O är pigg och glad och vill krypa omkring och ställa sig upp mot allt.

Jag tror inte det skulle spela någon roll om jag så gick och lade mig klockan åtta på kvällen, jag skulle ändå vara lika trött klockan sex! Nu har jag i och för sig inte provat för trots att jag tänker varje kväll att jag ska lägga mig riktigt tidigt så blir klockan ändå närmare tolv. Men ändå, det kan inte vara bra för kroppen att gå upp så tidigt!

Jag hoppas så att O går tillbaka till sina gamla vanor och vaknar vid åtta. Till och med sju låter helt okej just nu...

Det gör ont!

Jag har en jättebra mobil, jag är väldigt nöjd med den faktiskt!
Åtminstone var jag det tills N kom hem idag på eftermiddagen. Han hade fått ett meddelande från Vodafone att han kunde komma och hämta upp en ny telefon. Normalt om man får gratis telefoner så är det billigt krafs, sådana som jag inte skulle vilja ha ändå, men som N är jätteglad för.

N bryr sig inte så mycket om själva mobilen, utan blir mest trött på dom efter ett tag och vill byta. Det spelar ingen roll om bytet är till det bättre. Jag å andra sidan köper en bra telefon och har den i flera år.

Så, vad får han för mobil? Jo just den som jag vill ha! Jag är så avundsjuk så att den nästan gör ont. N har sagt flera gånger att jag kan ta den istället. "Jag blir glad om du är glad" säger han, som den underbara mannen han är. Men hur skulle det se ut? Så självisk kan jag ju inte vara!
Jag får helt enkelt hoppas att han inte tycker om den, eller att han tröttnar på den snart... Och tills dess intala mig själv att jag faktiskt har en bra telefon. Suck.

Vill ha!!!

Solglasögon

Jag kunde inte motstå, trots att jag vet att dom inte kommer sitta på i mer än 10 sekunder. Nåja, jag fick honom att han på dom i fem minuter men då fick jag distrahera honom med fontäner, djur och sånger.

Jag tänkte så här. Även om han inte vill ha på sig dom detta året så kanske han kan ha dom nästa år? Dom är ganska stora så dom lär passa då med. Och om jag får honom att ha på dom så är det ju bra för hans ögon, eller hur?!

Är man så här söt i solglasögon så spelar det ingen roll om dom inte sitter på så länge, han var tvungen att ha dom helt enkelt!

Nu är det dax att...

N jobbar, O sover och mamma är tillbaka i Sverige. Jag har tänkt att laga mat och fruktpuréer att frysa in till O, tvätta, putsa fönster och kanske köra lite Wii fit innan kvällen är slut.

Vad jag kommer att göra är att ta ett glas vin och sitta med min dator i soffan. För det har jag redan börjat med, och det var alldeles för skönt för att jag ska fortsätta med mina allt för aktiva planer.

Om jag tänker efter har jag varit ganska duktig idag ändå. Jag har redan lagat mat till O, även om det bara var en rätt och jag skulle behöva laga fler. Jag har redan tvättat ett par maskiner, och de andra kan lika gärna vänta tills imorgon. Jag har dragit igen gardinerna så att fönstren som behöver putsas är lätt att glömma, och jag har vilket fall som helst städat en massor i dag. Dessutom bränner jag så många kalorier på att springa efter O hela dagarna nu, så att sätta på Wii fit känns lite onödigt.

Visst måste jag vara värd att slappa lite i soffan med ett glas vin, eller?!

Väder

Så här står det på min google sida. Inte för att det brukar stämma, men om något ska ändras kan man ju hoppas att Göteborg vädret ändras till det bättre i så fall. För Mallorca vädret passar mig utmärkt!

Göteborg

17°C
Nuvarande: Mestadels molnigt
Vind: S, 21 km/h
Luftfuktighet: 77 %

tis
19° | 9°
ons

14° | 6°

tors
12° | 7°

Mallorca, Spanien

20°C
Vind: SO, 6 km/h
Luftfuktighet: 74 %

tis

27° | 13°

ons

26° | 12°

tors

26° | 12°

Knacka på!

O älskar att läsa! Det är helt otroligt hur en liten pojk kan bli så tyst, och vara så intresserad, när han är så liten.
Jag började läsa för honom när han var ungefär fem månader, och redan då var han intresserad! Han blir alldeles tyst och bara lyssnar och tittar. Det spelar ingen roll hur mycket han gråter innan, eller gnäller, eller flänger runt. Så fort man visar honom boken i stort sätt, så varvar han ner totalt.

Det är helt underbart tycker jag. Skönt att ha något som gör honom så lugn, och så otroligt mysigt! Hans favoriter är fortfarande böckerna från Anna-Clara Tidholm. Han har innan haft "Hitta på" och "Ut och gå". Nu har han även fått "Knacka på".

Vad jag vet finns det en till bok i serien, "Varför då?". Vi får se om vi kan få tag på den med.
Det är så fina färgglada bilder i dom, mycket kul att titta på!

Brottningsmatch

Jag blir galen. Två nätter i rad har O vaknat, runt 3-4 och ställt sig upp i sängen. Jag lägger ner honom, han ställer sig upp. Jag lägger ner honom, han ställer sig upp... Jag blir galen och brottar ner honom i sängen och försöker få honom att stanna där, men O vinner. Det har tagit mig över en timma att få honom att somna båda nätterna, eftersom inget fungerar. Inte att lägga honom bredvid oss, inte att gå runt och vagga och inte lägga honom i sängen.
Jag VET att du kan ställa dig upp O, jätteduktigt! Men man ska SOOOOOOVA på natten.

Idag har han varit helt vild. Han har krupit mycker mer än ålat idag och det har gått undan! Han har varit överallt och ställt sig mot allt. Det känns som om det kommer bli ett par tuffa månader. Tuffa och underbara. Men så har det väl egentligen varit sedan han föddes, och det kommer nog inte sluta om ett par månader. Det blir helt enkelt nya saker som blir tuffa men underbara.

Jag hinner inte med O!

Just nu händer det så mycket så att jag knappt hinner med. Jag kan inte förstå att O redan blivit så stor... ibland får jag en liten tår i ögat. Mest av glädje att han bara blir mer och mer underbar för varje dag. Men även lite sorg att bebistiden snart redan är över, när det känns som den precis har börjat.

O ålar fram snabbt över golvet. Det går dock inte lika lätt och snabbt som att krypa, han får kämpa mycket mer. Och det vet han! Så han försöker fortfarande att krypa "riktigt". Han har lyckats göra det lite igår och lite idag, så några dagar till så går det nog väldigt bra.

Han drar sig upp på allt. Jag springer livrädd runt om honom varje sekund. Livrädd att han ska ramla på stengolvet och slå sitt lilla huvud. Än så länge har han inte ramlat, men det är ju som sagt för att jag inte släpper honom med blicken i en sekund.

Han tycker inte om att sova speciellt mycket. Det som blivit bättre på sovfronten är att han inte är lika lättväckt längre. Det har vi väl de tondöva karaoke sångarna att tacka, det är riktigt högljutt här tills tolv. Det som har blivit sämre är att så fort han inte vill sova så ställer han sig i sängen. Det spelar liksom ingen roll hur många gånger jag lägger honom ner igen, han drar sig direkt upp igen. Tyvärr har han bestämt sig igen för att klockan sex är en bra tid att gå upp. Jag håller inte alls med och är så trött så att jag nästan somnar när jag står upp. Allt jag gör är att försöka hålla mig vaken i två timmar, tills han somnar igen, och därmed tills jag somnar igen. På dagen är det bättre att låta honom somna i vagnen.

Han älskar att "promenera". Och nu behöver jag inte hålla honom, det räcker att han håller i mina fingrar. Han är dock fortfarande väldigt ostadig, så det kommer att dröja innan han börjar gå. Lära-gå vagnen är väldigt populär just nu, både att dra sig upp på och att gå med.

Han förstår mer och mer av vad vi säger, till exempel kom, titta, lampan, bollen. Han säger fortfarande mamma och pappa och titta en massor, det har han gjort länge, men det är fortfarande inte så att han menar orden. Det känns som om det kommer att komma snart det med. Han pratar en massor, och sjunger låter det som ibland.

Han har lärt sig massor av andra småsaker också det sista. Vinka gör han mest hela tiden, dock har han inte vinkat när vi bett honom ännu, men vi jobbar hårt på det. Han gör pussljud och ger mig också pussar när jag ber om det. Inte alla gånger förstås, lite trött blir han allt på mig eftersom det inte bara är en puss om dagen jag ber om.
Han dricker sött ur sin vattenflaska hela dagen, vilket är väldigt bra eftersom det behövs i värmen. Han äter allt, och då menar jag allt! Nu när han äter bitar så finns det inget som han inte tycker om. Det senaste vi testat är holländsk stark ost, vitlöksbröd med persilja, och oliver. Smaskens!

I bilen kan man sova gott. I alla fall en liten stund.

På språng!

Sommar, sommar och sol

Riktigt varma, härliga dagar har vi haft. Det borde vara så att ju mer jag hittar på desto mer har jag att skriva om. Och det har jag kanske också, jag har bara inte lika mycket lust att blogga. Vi har varit ute hela dagarna, och även några kvällar. Igår kväll gick vi och tittade på N när han spelade.

O skiner lika mycket som solen. Trots att han svettas så att han är lika blöt varken han varit i poolen eller inte, så älskar han den heta sommaren. För hett är det, så hett som det brukar vara i juli på Mallorca.
Man skulle tro att O tappar matlusten lite grand i värmen, och att han sover extra mycket. Men så är det förstås inte. Han äter fortfarande som en häst. Skulle han få så skulle han inte göra något annat än att äta hela dagen! Att sova verkar tyvärr inte alls lika viktigt!

Att gunga är roligt!

Att bada i båten är ännu roligare!

Men att bada i poolen är roligast!

Feeling hot hot hot

Det är så varmt här nu! Runt 30 grader var det i dag i skuggan, riktigt svettigt. Därför var vi mest i poolen idag, och O älskar det verkligen, han tjuter högt av glädje.
Idag när mamma tog honom på promenad började han störtgråta när han såg några barn bada. Han ville ju med!
Jag ska försöka sätta in lite bilder i morgon. Idag är jag alldeles för trött.

Ska aldrig mer dricka!

Nu är det ute ur mitt system. Det där med att festa alltså. Vi hade en jättekul utekväll igår. Även om det blev alldeles för sent för min smak, vi kom hem klockan 4...
Nu vill jag inte festa på länge! Och tur är väl det eftersom det kommer ta två månader tills vi får nästa chans, då mamma och pappa kommer tillbaka.

(Anna jag vet att ni skulle vara barnvakt om jag frågade, och det är jättesnällt. Det är nog mest att jag har svårt att lämna bort honom. Jag skyller nog mest på det där med att inte ha barnvakt.)

Min älskade mamma

Nu har min mamma kommit. En vecka klarade hon utan O.
Mamma har kommit hit två gånger varje år sedan jag flyttade hit, men i år sade hon att det bara skulle bli en gång. Mamma och pappa har redan bokat biljett för den resan som blir i slutet av juli. Jag tyckte det var lite konstigt att hon bara skulle komma en gång i år. Speciellt i år, eftersom vi har fått O och allt.
Men jag visste väl att hon hade smygplanerat det här. För visst måste hon ha gjort det! "Pappa åkte till Ryssland i två veckor med jobbet, och oj vilken billig sista minuten resa det fanns. Jag tror jag passar på!"

Det är förstås jättekul att mamma är här i en vecka. Det första jag tänkte när hon sade att hon skulle komma var inte hur många långpromenader vi skulle ta ihop, eller hur mysigt vi skulle få det vid poolen och på stranden. Nej, det första jag tänkte på var: BARNVAKT!!!
Tänk vad underbart för mig och N att kunna gå ut tillsammans en kväll. Jag kan aldrig gå ut eftersom N jobbar kvällar och vi kan aldrig gå ut ihop för vi har ingen som kan vara barnvakt här.
Och nu är jag så redo för lite fest! Att få gå ut utan att oroa sig över att man måste gå upp tidigt på morgonen, och kanske till och med under natten. Det ser dessutom ut som att N har en ledig kväll imorgon, så då kan vi passa på. Det skulle ju vara ännu bättre, för annars måste jag vänta tills han kommer hem från jobbet runt tolv, och då är jag redan halvt död.
Jag hoppas att det blir av imorgon, så att jag kan släppa det sedan. För just nu är det det enda jag kan tänka på, jag är helt besatt av tanken. PPPPAAARRRTTTYYY!!!

Bröllop

Ja nu sitter jag här, båda små pojkarna ligger och sover (barnvakt igen), och jag tittar på tv. Normalt sätt tycker jag om att titta på tv. Speciellt på den engelska SKY som vi har. Men nu har det hänt något med den och på kvällen är det en sådan dålig mottagning att det bara finns två kanaler (av över hundra!) som fungerar. Det två kanalerna är "weddingtv" och "weddingtv+1".

Japp. Tre dagar i rad har jag suttit och tittat på dessa förbannade bröllopsprogram. Jag kan ju inte säga att det ger mig speciellt mycket. Jag är ju redan gift, och planerar inte att gifta mig en gång till.

Man ska aldrig säga aldrig, men blir det ett bröllop till så blir det med samma man, och på hans villkor. Det vill säga en vigsel i Las Vegas med en dålig Elvis-imitator eller något sådant...
Skulle ju i och för sig vara ganska kul!

Jag ber om ursäkt!

Nu verkar det som min vän regnet har lämnat mig. Antagligen har regnet hittat någon annan att jaga nu. Det var på tiden!
Så i dag blev det första riktiga familjedagen på stranden. Eller jag kanske inte ska kalla det familje-DAG, för när jag frågade N om vi skulle lämna stranden sade han att vi hade varit där i 15 minuter.
Jag visste inte riktigt innan hur krävande det var att ha en bebis på stranden.
Jag måste be om ursäkt om ni turister där ute saknar sanden på stranden. Sanden är nog nämligen i Os mage! Jag försökte sätta in nappen i munnen på honom så gott jag kunde, men oh så roligt det var att äta sand!

Inget svett, inga tårar

I alla fall så nära man kan komma. Ikväll klarade jag nämligen barnpassningen utan kaos. Jag är riktigt stolt över mig själv.

Lite tårar var det väl när jag skulle lägga O i början av barnpassnings-kvällen, men som sagt, inte så farligt. Inga tårar när L sedan skulle sova. Inga alls! Vilket betyder att O inte vaknade vilket i sin tur betyder att det inte blev något kaos.
L har vaknat till flera gånger, men somnat snabbt igen.
Vi har ett hotell nära oss där vi får njuta av deras underbara karaoke tills tolv på kvällen. Fy vad hemskt det är att lyssna på när man vill gå och lägga sig. Så antingen har L vaknat på grund av tondöva turister, eller på grund av att han är väldigt täppt i näsan.

En timma kvar av barnpassningen! Det ska nog gå bra. Det kanske blir 15 ungar för mig trots allt. Jag är ju uppenbarligen väldigt bra på det här!

Ha ha O

Att stoppa in nappen fel håll är roligt!

Här händer det saker!

Den senaste veckan har O lärt sig hur mycket som helst!
Han har lärt sig att:
-Ta sig väldigt fort fram på golvet, även om det inte riktigt är krypstilen ännu.
-Göra puss-ljud.
-Vinka, även om han nog inte riktigt förstår att det är det han gör.
-Äta ganska stora bitar med mat.
-Äta pasta.
-Ställa sig upp i sängen från liggande.

Det är ganska mycket på en kort tid tycker jag. Och det kanske är därför han har varit så himla gnällig de senaste dagarna. Han är väldigt glad så länge jag underhåller honom, men släpper jag ner honom börjar han gnälla med en gång. Det är jobbigt att lära sig så mycket...

Det regnar

Och det har det gjort i en evighet nu känns det som. Alltså inte just i dag, utan den senaste tiden. Det dåliga vädret verkar nämligen förfölja mig.
Det var många, och då menar jag många! som påpekade hur synd det var att jag missat det underbara, vackra vädret i Sverige. Det slutade ju ungefär dagen jag kom. Det underbara, vackra vädret kom då istället till Mallorca (där vi hade haft dåligt väder länge innan). Jag kände inte att det var speciellt jobbigt, visst är det alltid bättre när det är fint väder, men det är aldrig vädret jag åker till när jag åker till Sverige.
Nu när jag kommit tillbaka till Mallorca har det börjat regna här, och vad jag förstår är det ganska så bra väder i Sverige.
Just nu är jag bara glad att det regnar eftersom jag har känt mig svimfärdig och haft svårt att andas hela dagen. Det har varit ett väldigt tryck i luften. Men en dag till, högs, klarar jag av med dåligt väder. Nu vill jag ha sommar!

Äntligen hemma

O somnade på soffan bredvid mig i en timma ungefär. Det var skönt att kunna sitta och ta det lite lugnt, utan en hyper O som klättrar över mig.

O sover gott på soffan med byxor som snutte och sin hund.

Resten av resan gick sådär. Jag fick väcka O efter en timma så att jag skulle hinna mata honom och byta på honom innan det var dags att stiga på flyget. Det var inte så populärt, O ville sova mera. Dessutom hade dom ingen mikro på cafét utan gav mig en kopp med hett vatten som jag kunde ställa barnmatsburken. Alla som känner O kan säkert räkna ut hur det gick. Han blir nämligen helt uppspelt så fort han ser mat. Och då blev han förstås jättearg att han inte fick mat med en gång. Jag fick börja mata honom trots att maten var ganska så kall och det var inte heller populärt. Det blev många tårar och många irriterade blickar från datornissarna som satt runt om oss.

Även denna gång fick vi sitta på första raden, och hade tre säten för oss själva. Air Berlin är det mest barnvänliga flygbolaget jag åkt med! Vi fick ett paket med blöja, våtservetter, haklapp och nappflaska, dessutom fanns det skötbord på toaletten (det kanske alla har fast jag inte märkt det?) och man kunde få säng till bebisen om man ville det.
Första hälfen av resan gick bra, men sedan började O bli trött. Tyvärr är han alldeles för nyfiken för att kunna slappna av och bara kunna somna så där, så jag gick runt och vaggade bäst jag kunde för att hålla honom lugn. Jag trodde att han skulle somna till vällingen. Men inte! Till slut var han så trött att han skrek helt hysteriskt. Så där så att det är omöjligt att få kontakt med honom. Inte hjälpte det att bältes-lamporna just slåtts på och jag inte längre kunde gå runt och vagga honom. Det skar i öronen av gråtet och jag var nästan lika trött som O så jag kände lite för att gråta jag med. Jag försökte att inte tänka på alla irriterande icke-barn-älskande folk som satt bakom oss.
Till slut somnade O av ren utmattning. 20 minuter senare var vi framme och O var pigg och glad igen. Vi fick en hel del sympatiska blickar när vi steg av planet. Av barn-älskande folk vill säga.

13 timmar efter vår start var vi äntligen hemma! O somnade runt 23 men vaknade ändå klockan sex på morgonen Däremot har han varit trött mest hela dagen idag.
Han var i alla fall väldigt glad att se sin pappa. Och det var skönt att han inte glömt bort honom den här gången!

Skrivet 12/5 från Berlin, nr2

Vad mycket barnvänligare den här flygplatsen är än Frankfurt som vi åkte genom sist. Berlin Tegel är en liten flygplats, Air Berlins officiella flygplats tror jag. Här finns både skötbord och barnstol jag kan sätta O i medan jag tar min kaffe. Väldigt skönt. Dessutom behövs ingen sulky då det inte är några avstånd att gå här. På Frankfurt fick jag gå väldigt långt till gaten med en tung väska, en tung O och utan vagn och sulky. Nej, små flygplatser är nog bättre när man har små bebisar med sig (eller stora bebisar kanske jag ska skriva).

O har lekt lite på golvet. Han måste ju få rulla runt lite, han kan ju inte sitta i mitt knä hela dagen. Han tyckte det var hur kul som helst, men vi fick lite konstiga blickar. Alla tycker nog inte att man ska låta sina bebisar rulla runt på ett smutsigt golv...

Efter att ha torkat upp en rejäl spya från golvet (varför har han börjat spy igen helt plötsligt?) så lämnade vi dock vår lilla plats där och sitter nu än en gång på café. O sprattlar på soffan och jag dricker vatten. Väldigt spännande!

Skrivet 12/5 från Berlin, nr1

På väg!

Jag fick stängt resväskan efter några ompackningar. Jag fick förstås ta till det klassiska tricket att sitta på den, banka på den och hoppa på den. Men den stängdes till slut i alla fall. Jag är lite nervös att den ska spricka på vägen, det skulle väl vara min tur om alla mina saker skulle komma utspridda på bältet i palma, följt av en ful och söndrig väska.

Just nu har vi spenderat 4,5 timmar restid. Vi har kommit till Berlin. Här ska vi sitta ett antal timmar till innan det är dags för nästa flyg. Ca 7,5 timmars resväg har vi kvar innan vi kommer hem!

Flyget från Göteborg till Berlin gick bra. Vi fick en plats längst fram. Eller tolv platser om vi ville. Planet var ganska tomt. O somnade precis när planet började köra. Och ja, jag vet att ett plan flyger, men visst kör det innan det har lyft. Han sov en halvtimma ungefär och var vaken lika länge. Det är skönt med korta flyg!

Jag vet inte riktigt vad vi ska göra nu när vi väntar på nästa flyg. Jag har redan gett O mellanmål och själv har jag smällt i mig en stor choklad muffin (ska ALDRIG äta en muffin igen. I alla fall inte på länge) och en kaffe latte. Det finns bara två caféer och en affär här, inte så väldigt spännande...
Jag hoppas på att O somnar lite grand sedan så att jag kan slappa lite och läsa min Vi Föräldrar tidning.

Nu är det dags för blöjbyte! Det får i alla fall några minuter att gå.

Jag och O, med lite "scary special effects". Men undra varför jag är den enda som ser läskig ut?!

4,9 kilo

Japp, då var det nästan dags. Imorgon bär det av till Spanien igen. Det blir en lång dag, med fyra och en halv timmas mellanlandning i Tyskland. Men det fanns inte mycket att välja på.

Idag har jag försökt packa. Det var verkligen inte det lättaste. Då jag alltid är i sista minuten med att packa var allt jag kunde hitta en liten, ful resväska i hårdplast. Att den är ful spelar kanske mindre roll, den är ju lätt att hitta i alla fall. Att det är liten är inte så bra då jag måste få plats med både mina och Os saker. Och att det är i hårdplast är inte heller bra, då den väger hela 4,9 kg. Tom! Helt otroligt. Så nu har jag försökt trycka ner alla Os nya leksaker, kläder och böcker, alla våra vanliga kläder och dom klassiska snabbmakaronerna. Som tur var gick det ganska bra. Jag hade till och med ett par kilo till godo. Tills jag kom ihåg att jag hade hela sträcket fullt med tvätt. Och dessutom har jag packat så mycket i handbagaget att jag inte förstår hur jag ska orka lyfta både det och en 10 kilos tung O.

Äh, man är väl supermamma eller?!

Allt fungerar!

Två minuter efter förra inlägget startade jag om datorn. Jag letade efter något bra på tv som jag kunde titta på i tio minuter medans datorn startade. Men den startade med en gång! Och det fungerade även med minneskortet. Det verkar som vår återställning av datorn fungerade trots allt! Jag hoppas verkligen det.

Igår var vi hemma hos min storebror så att O kunde leka med stor och lillkusinen. Som vanligt tyckte storkusinen att det var jätteroligt, och lillkusinen tyckte sådär. Lillkusinen tycker nog det är roligare att leka med mig, hon vill gärna leka att hon är min bebis. Eller att jag är hennes morfar... Jag vet inte varför, jag kanske borde jobba på att se lite mer feminin ut?

Sedan gick jag och O och handlade på Ica. När jag skulle betala och tittade i plånboken så hade jag varken pengar eller kort där. Normalt skulle jag skämmas ihjäl, men jag har nog blivit vuxen för jag tänkte bara att det måste ju hända andra virriga mammor också, så jag frågade helt enkelt hur vi skulle göra. Jag fick ställa påsarna där, köra hem och hämta kortet och sedan lägga allt på bandet igen. Och betala. Så två turer blev det till affären.

På kvällen kom mina bästa kompisar S och L. L och jag har varit kompisar alltid, eftersom vi även är kusiner och är födda med en månads mellanrum. S har jag känt sedan lågstadiet, och vi började umgås alla tre ett par år efter det.
Det var så kul att umgås bara vi tre. Det händer liksom inte nu för tiden. Jag är ju inte hemma i Sverige så mycket, och har inte varit på många år. Och när vi träffas är det alltid hela familjerna eller åtminstone med barnen.
Igår var det bara vi tre, O låg och sov och lilla V var där förstås, men han är ju så liten. Halva kvällen gick åt att prata minnen. Oj vad mycket man glömmer, och oj vad kul det är när man kommer ihåg igen. Det blev mycket ungdomskärlek och fylle snack, skitkul! Den andra hälften av kvällen pratades det om barn, när man väl kommit in på ämnet är det ju svårt att släppa det. Det var en sådan mysig kväll! När klockan var ett hade vi alla ångest och började räkna hur många timmar vi skulle få sova, så då avslutade vi kvällen. Jag var glad att vi träffades här så att jag kunde slänga mig i sängen med en gång.

Idag tog jag O till gungorna litegrand, men det var konstigt väder. Soligt men ändå riktigt kallt i blåsten och då och då såg det ut som om det skulle börja regna när som helst. Vi gick hem men satte oss på altanen. I två minuter, tills O hade spytt ner alla sina kläder, då gick vi in, bytte om och lekte där i stället.

Sedan var det dags att gå till kyrkan. Lilla V skulle döpas! O var så fin så, den enda med slips! Jag missade att ta kort på honom, jag har bara mobilen med mig så det är inte alltid jag kommer ihåg. Men jag fick i alla fall ett kort på V. Han har samma dopklänning som O hade på sig när han döptes, och jag och i stort sätt alla mina kusiner och kusinbarn...

Inget fungerar

Snart är vi tillbaka på Mallorca och då hoppas jag verkligen att jag få igång internet på min dator igen. Jag blir galen om det inte kommer fungera. Men värre än det är att något har hänt med min dator, varje gång jag sätter på den tar det nästan tio minuter innan den går igång! Det gör mig rädd. Det fungerar utmärkt när den väl är på, men något är uppenbarligen fel. Det är ju ingen gammal dator så den borde verkligen inte börja strula ännu.
Dessutom satte jag in minneskortet i datorn nu, för att sätta in lite bilder i bloggen. Då fungerar det inte!
Ah, jag blir galen. Jag behöver en fungerande dator!

God natt eller god morgon..?

Igår var jag så trött så jag hade inte alls lust att skriva något. Jag var jättetrött från att vi vaknade, strax innan sex, och tänkte att jag borde sova när O sov på förmiddagen. Men så tänkte jag att jag säkert skulle piggna till ändå så jag ställde mig och gjorde storkok till O. Jag piggnade tyvärr inte till och kände mig som en zombie hela dagen. Dessutom regnade det halva dagen och andra hälften hade vi besök av stor och lillkusinen och resten av familjen. Det blev den klassiska fredags maten. Japp, tacos!
Trots att jag gick i sängs tidigt är jag lika trött nu. O vaknade strax innan fyra och bara grät och grät. Över en timma fick jag vara uppe med honom. Han var tyst så länge jag bar runt på honom och annars grät han som en stucken gris. Jag blev lite arg för att jag var så trött, och så fick jag dåligt samvete för att jag var arg... Efter en hel portion med välling slocknade han igen, men vaknade ändå alldeles för tidigt.
Nu har jag lagt ner honom i sängen, klockan är nio på morgonen. Jag hör ingenting från sovrummet... Jag tror det betyder att han sover, så jag ska passa på att slänga mig i sängen jag med! God natt. Eller det kan man ju inte säga. Vad säger man då? God morgon. Nej, det går inte heller...

Elaka tanten

Det finns en elak tant som tar pengar från småbarn och trycker på stoppljus-knappar trots att det finns barn där som så hemskt gärna vill göra det. En elak tant.
Det värsta är att den elaka tanten är jag!
Okej jag kanske inte tog pengar från storkusinen, men jag tog emot. 1 krona fick jag av henne härom dagen. Det kändes ju inte riktigt bra att ta emot pengar av en sådan liten tjej, men jag kunde ju inte gärna säga nej när hon var så generös och tyckte att hon var så snäll. Det här var samma dag vi kom till Sverige, och jag har funderat på hur jag ska ge tillbaka dom varje dag sedan dess. Ska jag ge henne två femtioöringar kanske? Eller en femma, lite ränta liksom. Jag kan ju inte ge tillbaka kronan hon gav mig, måste få det att se ut som om jag ger henne något helt annat.

Det där med stoppljuset hände igår och jag har riktigt dåligt samvete för det. Jag var ute och gick med bästa kompisen och två av hennes barn. Precis när hon sade till sin dotter -Skynda dig nu annars hinner A före att trycka... Så trycker jag! Jag hörde det fast hörde inte ändå och tänkte definitivt inte! Flickan grät och var förstås väldigt besviken. Hur dum får man vara? Jag borde läsa någon sådan där handbok för mammor, det står antagligen: Regel nummer 1, låt alltid barnen trycka på knappen till stoppljuset, dom tycker det är roligt!

En konstig promenad

Nyss tog jag en promenad med min bror. Två saker var konstiga. Det ena var att vi såg en tjej som var ute och gick med en gris. Bara så där. Ute och rastade liksom. Visst har jag hört om folk som har en gris som husdjur, men det är ändå skumt att se. Och så börjar jag fundera. Är grisar som hundar, som vill leka och kela och som blir arga och glada..? Konstigt.

Det andra konstiga var att jag gick utan barnvagn. O stannade hemma med sin mormor (han har sovit FYRA timmar i dag på dagen. Kommer inte ihåg sist han gjorde det). Det händer aldrig nu för tiden att jag går ut utan barnvagn och det kändes väldigt konstigt. Armarna nästan flög fram av sig själva, ni vet så där som när man trycker armarna mot en dörrkarm och sedan när man släpper så åker armarna rakt ut av sig själva. Precis så där kändes det. Konstigt.

Slappna av!

Jag tror inte jag kan slappna av längre. Innan O kom hade jag inga problem att ligga en halv dag i soffan och inte göra någonting. Nu går det bara inte.
Jag tänkte att nu när jag är i Sverige kommer jag ha hur mycket tid som helst att slappa. Det är ju många som vill gosa med O och dessutom har jag inget städ, disk och tvätt att göra när O ligger och sover på dagen.
Idag sov han 1,5 timma på förmiddagen och jag lyckades inte sitta ner i en minut! Jag har ingen idé om vad jag egentligen gjorde, men det är bara att inse, det kommer att dröja innan jag kan slappna av på riktigt.

Duktigt!

Idag drog sig O upp helt för första gången. Han satt i sängen och drog sig till stående. Han har kunnat stå på knä ett tag redan men har inte försökt komma längre. Nu gjorde han alltså det. Jag hade satt han i sängen med några leksaker medans jag gick och borstade tänderna, när jag kom tillbaka stod han där med ett glatt leende.
Han har inte lyckats ta sig från liggande till sittande ännu och han kryper fortfarande inte riktigt, men nu är han i alla fall så stark att han kan dra sig upp.

O du måste sova!!!

Hur mycket sömn behöver en 8 månaders bebis egentligen? Idag fick jag svaret. MYCKET mer än vad O fått de senaste dagarna. I flera dagar nu har han sovit tre-fyra timmar mindre än normalt. Det är för mycket som har hänt, för mycket nytt att se på. Han har inte varit gnällig heller, bara väldigt, väldigt trött på kvällen.

Idag kom det dock i kapp honom. Han vaknade först klockan 6, igen! Men inte pigg och glad som dagen innan utan trött och gnällig. Han försökte somna om i en timma men det gick bara inte så vi gick upp. Vi gick hem till min lillebror på frukost lite senare och han somnade inte förrens 11.30! Han hade alltså varit uppe i 5,5 timmar och det är ett riktigt långt morgonpass för lilla O. Inte var det svårt att få honom att somna heller, han somnade i mitt knä när jag matade honom banan.
Jag lyfte över honom till sulkyn och gick hem. Jag vet att han är lättväckt men jag tänkte att nu är han så trött så nu kommer han inte vakna när jag lyfter över honom till sängen. Men det gjorde han förstås. Han sov i 15 minuter.

Senare på dagen somnade han igen, i sulkyn, av ren utmattning. Han sov i 30 minuter och vaknade av att det skumpade lite. Efter det passet var han gnällig resten av dagen, han var riktigt trött. Jag fick han att somna igen bredvid mig i sängen. Och jag somnade med, gott.

Mamma tog honom på en promenad på kvällen och han hade störtgråtit igen! Jag vet inte om det var för att han var så trött eller om han var ledsen för att jag inte var där. Antagligen det senare eftersom det har hänt förrut. Det måste vi verkligen ändra på! Mamma har fått order om att ta honom på småpromenader varje dag nu. Han måste ju klara sig utan mig i en halvtimma i alla fall! Det är jobbigt att han är så mammig. Och helt underbart!

Lill och storkusinen

Os svenska kusiner är också roliga. Lillkusinen är inte så jätteintresserad av O, några minuter räcker sedan blir han lite tråkig. Hon tycker nog att O är ganska stor nu, för här om dagen när vi satt vid matbordet gav hon honom ett stort glas cider som O glatt höll fint och försökte lapa i sig. Jag satt precis bredvid men lyckades ändå missa det. Lillkusinen tyckte förstås att hon var väldigt snäll. Och det tyckte O också. Dumma mamma tog snabbt bort glaset.

Storkusinen tycker det är väldigt roligt att leka med O. Hon tycker att O är liten och att hon är stor, vilket hon ju är i jämförelse med honom. Hon härmar oss och säger hela tiden saker som; Vad duktig du är O, så ja O, är det roligt O, vad du kan O. Det blir en himla massa O på kort tid. Det låter ju väldigt roligt när hon pratar så där, men vi andra känner oss lite löjliga eftersom vi förstår att det är så vi håller på.

O och storkusinen myser

Första olyckan

Jag har undrat när den skulle komma. O har inte slagit sig någonting och jag vet inte om jag varit överbeskyddande eller haft en väldans tur. Men idag hände det alltså.

Vi var inne på en affär och jag satte O på golvet då jag själv skulle ta ut något ur min väska som var på golvet. O Lutade sig framåt för att krypa (på sitt eget lilla sätt) men på något sätt, jag vet inte om han fastnade eller slant, så landade han pladask med ansiktet ner i golvet.

Det blev ett par sekunders tystnad och sedan tjöt han. Blodet sprutade, tänderna hade åkt ut och vi fick ringa ambulans för att åka fort till sjukhuset. Åtminstone var det så situationen utspelade sig i mitt huvud. Oj vad mycket man hinner tänka på några sekunder.
Vad som verkligen hände var att jag tog upp O och han blödde en hel del i från munnen. Som tur var så var bästa kompisen med, och van som hon är då hon har tre barn, lugnade hon snabbt ner mig och förklarade att det ser alltid värre ut än vad det är när det blöder i munnen. Jag tryckte lite med en servett och vi såg att det inte var så farligt. Min lilla viking grät bara i en minut och sedan var det bra. Det syns knappt nu, skönt att det läker så fort i munnen.

Usch, det här var nog bara början. Eller?!

Shopping

Trots att O vaknade två timmar tidigare än normalt så har han bara sovit drygt en timma på dagen idag. Han skulle nog i och för sig sovit mer om vi hållt oss hemma, men det gjorde vi inte och då finns det så mycket spännande att titta på.

Idag har vi nämligen shoppat loss. Bara till O tyvärr, jag skulle själv verkligen behöva kläder, men det är ju så kul att shoppa till små barn! Jag och O åkte till stan med bästa kompisen och två av hennes barn. Vi lyckades ta oss till tre affärer och fika två gånger, och det tog lång tid. Normalt är jag väldigt snabb när jag shoppar, men med tre barn tar det ju lite längre tid.

Det här blev det i alla fall.


Från KappAhl: 3 par mysbyxor i olika färger, tag 3 betala för 2, suveränt! Och en två delad pyjamas. Väldigt söt. Tunn och bra också till sommaren, det börjar redan bli riktigt varmt på natten på Mallorca.


Från Lindex: En cool keps. O är van vid sin solhatt och låter den sitta, så jag hoppas det blir likadant med den här. Ett par tights, underbara. Om det fanns flera färger skulle jag köpt fler par, men dom hade bara svart. Lite tråkigt.


Från H&M: En pyjamas, egentligen vet jag inte om det är en pyjamas men det är det den kommer användas till. O älskar Tiger! Ett par söta shorts med ett brunt linne. Och ett väldigt gulligt linne med djungeldjur på. Det är av "organic cotton" och de kläderna rekommenderar jag verkligen, dom är så mjuka och sköna!

För ljust

Ja det är för ljust i Sverige. Det är ju ljust klockan 6, och jag tror det är därför O tycker det är dags att gå upp då. Men det är det ju inte... Klockan åtta får man gå upp. Vi bråkade lite om det, men han vann tyvärr så nu har vi varit uppe i drygt två timmar redan. Det är tur att det är ljust, då är det inte lika jobbigt att gå upp så tidigt.
Hmm.

Semester!

Jag får lite dåligt samvete när jag vet att N är på Mallorca och jobbar 20 timmar om dagen, och jag är i Sverige och fikar, fikar och fikar igen. Precis som vanligt när jag är här. Det är härligt med semester! Jag ställde mig på vågen för första gången på två månader. Jag var ganska säker på att jag hade gått upp till min normalvikt, men det hade jag inte. Jag har 3 kilo kvar. Så nu kan jag fika med gott samvete, och kanske trycka i mig ett par pizzor också när jag är här?! Mums.

O har varit glad mesta tiden av dagen, han pratar en massa och har börjat med T ljud. Ibland låter det som han säger Titta där! Och han är ju ganska smart min son, så det kanske är just det han säger.
Framåt kvällen däremot var han inte glad. Han var jättetrött. Antagligen var det tröttheten från gårdagen som visade sig. Det var inte ens roligt att bada. Och att bada fungerar alltid. Men inte idag, oj vad ledsen han var. Efter lite kvällsvälling slocknade han snabbt.

I'm back!

Två dagar, inget inlägg. Och det är ju helt okej eftersom jag har hittat min "blogg-rytm". Not. Jag har faktiskt velat skriva, men internet har inte fungerat. Jag märkte hur internet beroende jag blivit igen. Och blogg beroende.
Det blev två riktigt tråkiga kvällar eftersom de holländska och engelska tv kanalerna inte heller fungerade. Svenska har vi inte, så allt som fanns kvar var spansk tv. Och spansk tv är lika med ingen tv. För mig i alla fall.

Mycket har hänt sedan jag skrev sist. Jag är i ett helt annat land till exempel. Japp, nu har jag och O tagit oss till Sverige igen. De sista dagarna av underhållning av Ns familj (jag vet att jag borde skriva vår familj nu när vi är gifta...) gick riktigt bra. En av dagarna var Ns systers födelsedag och då bakade jag god jordgubbstårta tillsammans med flickorna. Det var väldigt populärt. Jag tror aldrig dom har bakat med sin mamma, men dom kanske börjar med det nu när hon såg hur roligt dom hade. Dessutom älskade dom alla tårtan! Förutom det har vi solat, tagit promenad i snigelfart, grillat och spelat wii.
Det var verkligen jättekul att se O med sina kusiner, han sken upp som en sol varje gång han såg dom och han har aldrig tagit sig så fort fram över golvet som när han såg någon av dom.

O har fortfarande inte börjat krypa riktigt. Han tar sig fram ganska snabbt och benen gör det dom ska, men armarna hänger inte riktigt med ännu. Han försöker nu att ha dom sträckta, så det är ett steg till i rätt riktning, men han förstår inte riktigt att han ska flytta på dom. Så han lägger ner dom igen och drar sig fram, eller ålar.

Idag har vi alltså flugit till Sverige. Med charter plan. Jag är inte van vid det, det är svårt för mig att hitta sådana flyg normalt, då jag oftast inte flyger under säsongen. Charter flyg är suveränt, av en anledning, att flyget går direkt. Det händer aldrig med andra flyg. Men oj vad allt är annorlunda. Kommer man två timmar innan till flygplatsen så får man stå i kö nästan lika länge för att checka in, då alla kommer på samma gång med bussarna. Planen är alltid fulla och till och med flygvärdinnorna är annorlunda.
Det är lite stressigt att flyga ensam med en bebis. Mycket bärande, mycket släpande och mycket underhållande. Men vi börjar bli riktigt vana. O har fått vara i mångas famnar idag; killen vid säkerhetskontrollen, tjejen vid flygplanet, flygvärdinnan... Men det var inga problem alls. Största problemet var att han inte ville sova, det var alldeles för mycket nytt och spännande som hände. Efter lite gråt somnade han till slut på planet och sov ca 40 minuter. Och det var allt han sov hela dagen.

När vi kom hem till Os mormor och morfar, som var så glada att se honom förstås, så grillade vi tillsammans med mina bröder och deras familjer. Mysigt!
Jag trodde O skulle vara lite stressad av allt flängade och så mycket "nya" folk, men han var som en sol nästan hela dagen.

Nu ska jag sova, för jag är i alla fall trött från allt flängande och resande!