Svett och tårar nr.2

Så var det dags att vara barnvakt igen. Idag var vi hemma hos mig istället och jag hade hoppats och trott att det skulle gå mycket bättre. Jag hade en bra plan igen!

Planen var att ge O flaskan direkt när L hade kommit. På det viset kunde L leka lite och inte bli så avundsjuk då han inte var så trött. O var trött redan så han skulle antagligen somna ganska fort och jag kunde bara springa upp och lägga honom i sängen. Sedan kunde jag leka lite med L innan det var dags för honom att sova.
Så långt gick planen utmärkt. Jag fick springa upp några gånger och ge O nappen men han somnade snart.

Sedan gick det utför. L var också trött ganska snart så jag gick upp med honom till andra sovrummet och försökte lägga honom. Det var inte populärt. Han tyckte nog inte om att lägga sig på det, för honom, nya stället. Så han började gråta och lättväckta O vaknade förstås. Sedan var det precis samma som förra veckan. Den ena grät mer än den andra. I en halvtimma, precis som förra gången. Oj, det tar på krafterna. Mest för att jag får så otroligt dåligt samvete för dom båda två. Jag vill ju inte att någon av dom ska vara ledsen!

Dom somnade ju båda två tillslut i alla fall, 20.45, precis som förra gången. Och nu sover dom sött båda två. Låt hoppas att det fortsätter så. Nu är det riktigt skönt att vara här hemma eftersom jag kan se mina program jag brukar se, och surfa lite på nätet... Ja, göra det jag alltid gör helt enkelt.
Tyvärr har jag lyssnat på en annan bebis som gråtit i över en timma nu. Det är nackdelen av att bo i lägenhet, det är ganska lyhört här. Som tur är hör man inte mycket i sovrummen, och det är ganska skönt att vi har barnfamiljer runt om oss så att alla är i samma sits.