Peppar peppar

Om jag är vidskeplig? Ja ibland är jag nog det. Jag kan till exempel aldrig säga Tack när någon säger Lycka till, för då kanske det inte går bra... Så jag måste alltid hitta på nya saker som Det kan behövas, eller Det ska nog gå bra. Jag måste också alltid säga Tack när någon säger Prosit, fast det vet jag inte om det är vidskeplighet eller artighet. Jag brukar också alltid säga Peppar peppar och knacka lite på något träliknande material (eller det klassiska, att knacka lite på huvudet istället) när detta kan tänkas behövas. Men det gjorde jag inte idag, jag vet inte varför, jag kanske låtsades att jag inte var vidskeplig.
Jag sade nämligen till N och B att, gud vad skönt, jag har inte haft huvudvärk på flera dagar nu! Ungefär 10 minuter senare höll jag på att dö av en grym huvudvärk, som fortfarande inte släppt trots att jag gjort alla kurer jag kommit på. Dessutom känns det som om en stor förkylning är på gång.
Så alltså BARA för att jag inte sade Peppar peppar mår jag jättedåligt. Man kan alltså undra om det är värt att låtsas/ försöka att inte vara vidskeplig... Det kanske är bäst att slänga det där saltet bakom axeln i fall i fall?!