Gelé klump

Idag har min kompis A gjort 3d ultraljud. Det är så häftigt, tänk vilka coola saker folk kommer på att man kan göra nu för tiden.

3d ultraljud är inte alls som 2d där man får lite försöka leva sig in i bilden, som man gör när man läser en bok, för att se vad det föreställer. Nej, på 3d ser man tydligt och klart den lilla bebisen. Man kan till och med se drag i ansiktet och kanske till och med se vem bebisen är lik. Nog för att det ser ut lite som om man skulpterat ett huvud utav en gelé klump, nästan lite läskigt om jag tänker efter...

Jag och N har inte riktigt bestämt om vi ska göra det. Eller rättare sagt, vi har inte kollat upp något om det trots att vi båda vill göra det. Det är väl det där med att skjuta upp allt som kommer in igen.

Som vanligt när det är nya saker som kommer upp, så får man alltid höra varför det inte är bra. Det här kommer väl från att folk inte tycker om förändringar, allt ska vara som det alltid är. Tills det helt plötsligt ändras ändå och folk glömmer bort att det var annorlunda förr, då brukar det gå bra.

Det enda som folk kan komma på med 3d ultraljud, för det finns ju faktiskt inget dåligt med det, är det där med att det då inte skulle finnas någon spänning kvar. Varför måste man ta reda på allt innan, då finns det ingen spänning kvar när bebisen kommer!

Hallå, jag kan lova att jag kommer vara hur spänd som helst när bebisen kommer ut. Det spelar ingen roll om jag redan då vet kön och har sett en liten gelé klump på bild. Det finns massor kvar att ta reda på om det lilla krypet! Och det är ju inte så att man ser in i framtiden precis. Bebisen lever faktiskt och finns redan på jorden, det är bara det att den är inne i magen och det är lite svårt att se den. Fast nu börjar det bli lättare, för nu kan man göra 3d ultraljud, och det är jag glad för!

A och Gs söta gelé klump